Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4
- Harald Nordström: »Fritiden»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»FRITIDEN.»
En introduktion.
Av bibliotekarie Harald Nordström.
I katalogen för utställningen Fritiden har Gustaf Näsström skrivit en bra
artikel med titeln »Varför just i Ystad?» övertygande klargör han det berättigade i
att denna riksutställning av nytt innehåll och delvis ny och egenartad formning
kommit att förläggas till den pittoreska sydskånska småstaden.
Kanske har en och annan frågat: varför just i Ystad?, inte bara beträffande
utställningen, utan också när det gällt S. A. B:s årsmöte i augusti. Svaret på frågan
blir i senare fallet tämligen enkelt att ge: Ystad har i år anordnat en utställning,
vars program intimt hör samman med det arbete, som utföres i våra bibliotek.
Den folkliga biblioteksverksamheten liksom folkbildningsarbetet överhuvud
bygger ju väsentligen på förekomsten av en fritid och vill hjälpa till att skapa medel
för de många att allt rikare utnyttja fritiden.
Emellertid kan det väl vara på sin plats att lite mer detaljerat besvara frågan.
Detta sker enklast genom att här ge några hastigt skisserade bilder från Fritiden.
Utställningen får sin allmänna motivering i den introduktion, som i slående
satser och träffande fotomontage möter besökaren strax innanför den kanske något
för enkla entrén. Det är i första hand Gotthard Johansson, som utformat detta
»företal». Man bör läsa det noggrant. Här visas det moderna fritidsproblemets
uppkomst med industrialismen. Först gällde det att skapa fritid. Med
åttatimmarslagens genomförande kom uppgiften att få fram nya möjligheter och vägledning att
rätt använda den. De religiösa rörelsernas, nykterhetsrörelsens och arbetarrörelsens
uppgifter och arbete ur fritidssynpunkt få sin belysning på skärmar och i kanhända
väl koncentrerade, men dock intresseväckande specialutställningar. Bildnings- och
idrottsrörelsernas roll i detta avseende endast antydes, då de ju sedan få sina
särskilda avdelningar.
Därefter framhäves mycket starkt, hur fritiden blivit en samhällets
angelägenhet. Inte så, att samhället har att direkt organisera medborgarnas fritid. Men så,
att samhället sörjer för att fritiden som en i djupaste mening fri tid kan rätt
brukas av medborgarna till deras eget och till samhällets gagn. Fritidens användning
är — och den saken må understrykas ej minst från folkbildningshåll — en fråga
av djup samhällelig innebörd. Detta betonas ytterligare i en ny sats i
introduktionen: fritiden är ej arbetets fiende. Den skall tvärtom vara till stöd, då den, rätt
brukad, ackumulerar kraft för arbetet. Och så mynnar hela introduktionen ut i
satsen: fritiden skall skapa harmoniska människor.
Denna sats har blivit motto för utställningen. Hela expositionen vill visa fram
några av de former, som skapats att ge möjligheter till genomförande av detta
program. Men den stannar inte härvid. Den vill vara utgångspunkt för en
djuplodning av fritidsproblemen, samtidigt som den vill inleda en debatt om i vad mån de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:16:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1936/0129.html