- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugoförsta årgången. 1936 /
152

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Fjärde nordiska biblioteksmötet och resorna i Finland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152 FJÄRDE NORDISKA BIBLIOTEKSMÖTET OCH RESORNA I FINLAND.

De som rest med båt kände sig emellertid gynnade av det ljuvliga vädret, som
inbjöd till att stanna i vilstolarna på däcket långt fram på natten, och ryktet att
enstaka deltagare ej använt sig av sina hytter utan tillbragt hela natten på däck
i den ljumma högsommarnatten styrktes av fullt vittnesgilla personer.

De mera allvarliga preludierna började i Åbo, den gamla lärdomsstaden vid
Aura å, där huvudparten av svenskar, danskar och norrmän samlades.

Här liksom i Helsingfors och p’å andra håll under färden var programmet
uppgjort in i minsta detalj, så att inte endast demonstrationer och föredrag i behaglig
takt alternerade med måltider och utflykter utan att det även var sörjt för att de
olika särintressena på lämpligt sätt tillgodosågos.

Strax efter båtens ankomst stuvades mötesdeltagarna in i bussar och bilar och
kördes först till Åbo slott, som under sakkunnig ledning demonstrerades utan och
innan. Efter en uppiggande frukost i en utomhusrestaurang följde visningen av
de olika biblioteken i staden samt av Åbo förnämliga domkyrka, varvid föredrag
hölls av professor J. G. Nikander. Ur facksynpunkt knöt sig största intresset kring
visningen av Åbo akademibiblioteks nybyggnad, det bekanta boktornet, i vilket
biblioteksverksamheten påbörjades i november förra året. Då denna nybyggnad
ur flera synpunkter torde ha intresse för våra läsare, kommer den att göras till
föremål för en särskild artikel av dess chef, överbibliotekarien E. Holmberg, i ett
följande häfte av Bibl.-bladet. Även den finska högskolans bibliotek gjordes till
föremål för ett besök, varvid bibliotekets chef, V. A. Kilpi, höll ett orienterande
föredrag före visningen av lokalerna.

Åbo stadsbibliotek, som vid sidan av ett tidigare existerande folkbibliotek av
privat karaktär öppnades 1892, är sedan 1903 tack vare en storslagen donation av
kommerserådet Fredrik von Rettig inrymt i egen vacker byggnad, som företer vissa
likheter med Riddarhuset i Stockholm. År 1912 förenades stadsbiblioteket och
folkbiblioteket till ett bibliotek, benämnt Åbo stads bibliotek, varvid det
gamla stadsbiblioteket bildade den nya institutionens studieavdelning och
folkbiblioteket dess »populära» avdelning. Den förra jämte magasinen är numera förlagd
en trappa upp, den senare, innehållande en svensk, en finsk och en barnavdelning,
upptar hela bottenvåningen. En viss dualism i förvaltningen består alltjämt, i det
att de båda avdelningarnas bokbestånd hållas särskilda med olika
klassifikationssystem och lånesystem, varjämte varje avdelning har sin egen personal, som dock
givetvis samarbetar på vissa punkter.

Populära avdelningen förfogar f. n. över 530 kvm, vartill kommer en
barnavdelning om 196 kvm. De för allmänheten avsedda mycket rymliga lokalerna kunna
tack vare olika glasväggar överblickas från lånedisken, öppnahyllsystemet
tillämpas här i sin fulla utsträckning, vilket däremot endast är fallet för ett visst
begränsat antal volymer i studieavdelningen. Dennas golvyta är sammanlagt 758 kvm,
varav dock endast 60 kvm komma på utlåningssalen och 156 kvm på de två
läsrummen. Studieavdelningen hade föregående år 83,220 band och en utlåning av
21,242 band, för populära avdelningen utgjorde motsvarande siffror 38,063 band och
154,251 lån, för barnavdelningen 11,512 band och 51,110 lån. Lånen utgjorde i
medeltal 4.1 volymer per invånare i Åbo, och procenten facklitteratur var 33.7.
Bibliotekets hela budget uppgick till inemot 1 miljon finska mark, varav endast drygt
3 °/0 utgjordes av statsbidraget, vars maximibelopp är 30,000 mark. Här som så
ofta i Finland konstaterade man, att böckerna på svenska och på finska voro
uppställda i skilda avdelningar, vilket sades vara till fördel för biblioteksarbetet och
bäst överensstämmande med låntagarnas intressen. Bibliotekets chef är magister
Teppo Savolainen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1936/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free