Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Fjärde nordiska biblioteksmötet och resorna i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJÄRDE NORDISKA BIBLIOTEKSMÖTET OCH RESORNA I FINLAND. 155
hälsade överbibliotekarien Bergholm i ett längre anförande de nordiska gästerna
välkomna och uttryckte en förhoppning om framgångsrikt arbete för kongressen.
En efter en framträdde så ordförandena i de danska, norska och svenska
biblioteksföreningarna, Overlærer H. P. Hansen, Roskilde, bibliotekarie John Ansteinson,
Trondheim, och förste bibliotekskonsulent Knut Tynell, Stockholm, uttryckande sin
glädje över att få gästa de finska kollegerna och överbringande sina föreningars och
sina länders välgångsönskningar för mötet. Efter varje anförande spelade orkestern
respektive lands nationalsång. Öppningshögtidligheten bevistades även av
diplomatiska representanter för de tre skandinaviska länderna.
Därefter övergick man till första dagens arbetsplena, som under hela mötet
— likaväl som mötesbyrån — voro förlagda till olika lokaliteter i Ständerhuset,
den byggnad, som ända sedan svensktiden intill enkammarsystemets tillkomst
utgjort representationens hem.
Kongressens schema var så uppgjort att vissa föredrag höllos i plenum, andra på
sektioner, en avsedd för ämnen, i första hand av intresse för de vetenskapliga
bibliotekens målsmän, och en för ämnen gällande folkbiblioteken. På grund av de
mycket reella svårigheter, som språkfrågan erbjöd, upplästes föredrag på nordiskt språk
samtidigt på finska språket i en särskild sal (och tvärtom) ; i sektionen för
vetenskapliga bibliotek ansågs dock en dylik uppdelning onödig, då alla behärskade
nordiskt språk.
När den fria diskussionen vidtog, strömmade de finskspråkiga representanterna
in i den andra salen, och diskussionsinläggen — av vilka blott något enstaka var
finskspråkigt — översattes i korthet.
Dagens föredrag voro: bibliotekarien fil. mag. E. K. Neuvonen, Helsingfors,
»Finlands litteratur, dess tillväxt i synnerhet under de sista decennierna», samt
centralbibliotekarien fil. mag. Nils Genell, Göteborg, »Bibliotekarien och publiken».
Liksom de följande föredragen återges de ej här, men flertalet komma att
publiceras i olika bibliotekstidskrifter (bl. a. i Bibl.-bl.).
Första dagens festliga samvaro utgjordes av en subskriberad sup’é på Grand
Hotell, där man först trängdes kring jättelika smörgåsbord och sedan bänkade sig
vid småbord för att under angenäma former knyta nya nordiska bekantskaper.
Några tal utväxlades redan här; så erinrade bl. a. biblioteksdirektör Helle
Cannelin om de tidigare nordiska biblioteksmötena och de vänskapsband, som där
knutits. Direktören slutade med att bland de närvarande förrätta upprop genom
uppresning för att utröna vilka som besökt de olika mötena. Och de veteraner från
Hindsgavl, som icke heller försummat att vara med i Stockholm och Oslo, hedrades
med livliga applåder av de talrika mötesnovitierna. Varefter kongressen dansade
och log till långt fram på småtimmarna.
Andra dagens förhandlingar voro till allra största delen ägnade åt
sektionsmöte. Endast det allra första föredraget hölls i plenum. Programmet var av
följande lydelse:
överbibliotekarien, fil. d:r L. O. Th. Tudeer, Helsingfors, »De vetenskapliga
bibliotekens uppgifter».
Folkbibliotekssektionen :
Bibliotekarien, fil. mag. Armo Keravuori, Tammerfors,
»Biblioteksfunktionärernas utbildning». — Bibliotekarien, fil. kand. Ingrid Rosendahl, Gävle, »Biblioteken
och bokpropagandan». — överlärare H. P. Hansen, Roskilde, »De folkelige
Bibliotekers Udvikling i Danmark siden siste nordiske Møde». — Biblioteksinspektör E.
A. Kemiläinen, Kuopio, »Rådgivning och inspektion i landsortsbibliotek».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
