- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugoförsta årgången. 1936 /
166

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - C. Vilh. Jacobowsky: Jämtlands biblioteks vandringsbiblioteksverksamhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

emellanåt genom inköp ur en av Zetterström skänkt fond och genom gåvor, i synnerhet
sedan lektor S. J. Kardell 1876 fått sig anförtrodd vården av biblioteket, vilket han
på lediga stunder och då årstiden så tillät katalogiserade.

Frågan om bibliotekets flyttning till staden påskyndades därigenom, att
grosshandlare Fr. Bünsow donerade medel till uppförandet av ett bibliotekshus i staden
och att C. J. Meijerberg testamenterade sin boksamling till Jämtlands Bibliotek på
villkor att detta flyttades till Östersund. K. M:t gav sitt bifall härtill.
Landstinget lät uppföra ett ståtligt men föga ändamålsenligt nytt hus för länsbiblioteket,
som 1912 öppnades för allmänheten. Landsting
och stadsfullmäktige ha sedan hjälpts åt
att underhålla biblioteket, men först de sista
åren kan Zetterströms tanke att det skulle
bliva ett bibliotek för hela länet sägas ha blivit
helt förverkligad.

Föreningen Jämtlands Biblioteks Vänner,
som bildades 1921, tog initiativet till att
biblioteket skulle på torgdagarna hållas öppet
även på f. m. kl. 11—1. Den 1 sept. 1931
började biblioteket med hänsyn till landsbefolkningen
hållas öppet oavbrutet kl. 11—7 på ons- och
lördagar och samtidigt utsträcktes
lånetiden vid boklån till landsbygden till 21 dagar
för skönlitteratur på svenska, 42 dagar för all
annan litteratur, medan motsvarande lånetid
inom staden och förstäderna varit och är
resp. 14 och 30 dagar. Genom radion,
ortspressen och den alltsedan 1932 utgivna J. B:s
Årsskrift har kännedomen om biblioteket och
dess skatter spritts till landsbygden. Sedan
aug. 1934 publiceras varje månad i stadens
tre tidningar en förteckning över nyförvärvad
litteratur. Av stor betydelse ha även visningar
för skolklasser, skolresegrupper samt
kurserna vid Birka folkhögskola visat sig vara.

illustration placeholder


I januari 1933 besökte ett antal lärare och
lärarinnor från västra Härjedalen Jämtlands
Bibliotek. Många av dem blevo sedan flitiga
låntagare så t. ex. en lärarinna i byn
Ransundet, som endast hade postgång var 14:e dag.
En av lärarna rekvirerade någon tid därefter ett antal böcker, lämpliga att utlånas till
hans elever. Detta blev det första vandringsbiblioteket. Försöket slog väl ut och sedan
dess har byn nästan ständigt haft ett vandringsbibliotek för ungdom och ett för
vuxna. Vid ett läraremöte på hösten redogjorde läraren för sina erfarenheter och följden
blev, att nio vandringsbibliotek rekvirerades till byar i övre Härjedalen, varav sex
avsågo vandringsbibliotek för skolungdom och tre för vuxna. Inalles utsändes under
1933 14 vandringsbibliotek, varav 5 för vuxna (inberäknat ett till Statens arbetsläger
för arbetslös ungdom Nilsvallen vid Sveg) och 9 till skolungdom. Av dessa 14 gingo
11 till Härjedalen (3 + 8), tre till Nordjämtland. I de fem vandringsbiblioteken
för vuxna inginga 310 band: 84 facklitteratur, 211 skönlitteratur på svenska och 15
på norska; antalet låntagare var ca. 200, antalet lån inom resp. grupper: 151, 488,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:56 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1936/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free