Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - C. Vilh. Jacobowsky: Jämtlands biblioteks vandringsbiblioteksverksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄMTLANDS BIBLIOTEKS VANDRINGSBIBLIOTEKSVERKSAMHET. 169
mans ungefär 95 mil, mestadels i fjälltrakterna. Att flyga är också ett mycket
angenämt, men tyvärr alltför kostsamt färdesätt, och någon reseersättning bestås
givetvis inte, ty J. B:s anslag äro högst otillräckliga och hela
vandringsbiblioteksverksamheten en frivilligt påtagen börda.
På dessa färder och strövtåg har jag sökt skaffa mig en grundlig orts- och
personalkännedom, som varit av ovärderlig nytta vid organiserandet av verksamheten.
Man lär sig förstå, var ett vandringsbibliotek kan behövas, vad som är lämpligt att
skicka till platsen i fråga, vem som bör ha hand om utlåningen — eller vem som
icke borde ha haft det! Man bör om möjligt se landskapet under skilda årstider,
träffa folket i helg — t. ex. vid hembygdsfester, kyrko- och skolhusinvigningar —
och söcken, i vila och arb.ete. Det är ytterst lärorikt att kasta en blick på
bokhyllan, som även i den torftigaste stuga i Jämtland och Härjedalen sällan saknas, att
se vad man fördriver tiden med att läsa i hemmen och på fäbodvallen — ty t. o. m.
där kan man stundom unna sig ledighet någon liten stund, fast lektyren mestadels
bokstavligen är »uppefter väggarna» (uppklistrade tidningar som tapeter), i
timmerkojor och lappkåtor, i lanthandlar- och gästgivargårdar. En inspektion av
sockenoch skolbiblioteken kan givetvis icke skada — vi ha eljest sökt införskaffa till
länsbiblioteket förteckningar över dessa, men det är än så länge ett vidlyftigt företag i
sin linda.
Naturligtvis har jag även besökt så gott som alla de platser, dit
vandringsbibliotek sänts, och i många fall har besöket varit det primära. Vare därmed hur som
helst, vandringsbiblioteken ha i alla fall varit utplanterade överallt, från
Härbergsdalens by med två svenska gårdar och fyra lappkåtor (sommarvisten) samt
skol-kåtor — belägen så avsides, att vandringsbiblioteket måste sändas i småpaket i
stället för i låda av halmstadsmodell, ned till Olingdal i Lillhärdal, och från Nya
syl-stationens personal, som dväljes på 1,043 m. höjd över havet, och åtskilliga byar
utmed norska gränsen — Valsjobyn, Handöl, Ljungdalen, Bruksvallarna, Högvalen
(Sveriges högst belägna by, 830 m. över havet), Sörvattnet etc. — till Borgvattnet,
Bispgården och Hällesjö i öster.
Vandringsbibliotekets storlek varierar efter byns storlek. Det normala är 40
band. Av dessa äro ungefär hälften skönlitteratur på svenska, dels klassisk, dels
modern, original och översättningar i ungefär samma proportion. Vidare 2—4 band
norsk skönlitteratur, åtminstone i vandringsbibliotek till länets västligare delar.
Återstoden utgor.es av lättare facklitteratur, företrädesvis, reseskildringar, biografier,
historiska arbeten, oftast anknytande till landskapets egna hävder, gärna någon
filosofisk bok och ett par band populär naturvetenskap, jordbrukshandböcker el. dyl.
Nämnas bör, att för det av landstinget beviljade extra anslaget betalas frakten
ej blott för vandringsbibliotek, utan även för vanliga bokpaket till enskilda
låntagare. Sådana avgå dagligen till alla delar av länet. Statistiken över den direkta
utlåningen till landsbygden — vare sig låntagaren personligen besöker biblioteket
eller lånet sker genom busschaufförer och bud eller genom paket med post, buss elier
järnväg — ger en riktigare föreställning om vad jämten helst läser, än vad
vand-ringsbiblioteksstatistiken ger vid handen. Paketen innehålla nästan uteslutande
facklitteratur. Jämten är spekulativt lagd — »ma ske full’ fonndeer» (jag skall väl
fundera på saken), är hans valspråk — och läser gärna filosofi. Han är varmt fäst
vid sin hembygd, känner dess historia och studerar allt som sammanhänger med
den. Han har ett vaket natursinne. Gammal och ung läser gärna om storvilt,
fåglar och »kusan» (insekter), om jakt och fiske, för att inte tala om botanik, fysik
och astronomi. Han är i regel musikalisk och sysslar gärna med maskiner av alla
slag. Alla dessa intressen avspeglas på ett talande sätt i den statistik, som årligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
