Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Bianca Bianchini: Löner och arbetsförhållanden inom folkbiblioteken i England - Alfons Gidlund: Lidköpings A. B. F.-bibliotek i moderna lokaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIDKÖPINGS ABF-BIBLIOTEK I MODERNA LOKALER.
173
denna påstötning under året inte mindre än 45 biblioteksmyndigheter förbättrat
lönerna för den anställda personalen utgörande tillsammans 450 personer.
Att undertecknad så pass utförligt refererat dessa engelska broschyrer, beror
på att det synes mig som om tiden vore synnerligen lämpad för en motsvarande
framstöt i lönefrågan även här. Det är ju 10 år sedan den första längre
bibliotekskursen hölls och vårt land har alltså en växande kår av heltidstjänstgörande väl
utbildad bibliotekspersonal. De löner, som på de flesta håll utbetalas till denna
personal stå dock ej i någon som helst proportion vare sig till utbildningens längd
eller till arbetets art. Även här i Sverige är lönenivån på biblioteksbanan i
jämförelse med likvärdiga yrken, t. ex. läraryrket, uppseendeväckande låg. Även här
är detta givetvis en omständighet som i längden kommer att verka hämmande på
yrket som sådant. Frågan om förbättrade löner inom biblioteksyrket framstår
följaktligen som ett vitalt intresse icke blott för den av densamma direkt intresserade
personalen vid våra bibliotek utan för svensk folkbiblioteksrörelse överhuvud taget.
Från det allmännas sida kan man givetvis ej förvänta något större intresse för en
reglering av biblioteksfolkets löner. Initiativet måste komma från denna kår själv.
Härför måste då i första hand skapas en organisation med lösande av löne- och
anställningsfrågor som huvuduppgift. En sådan organisation kan naturligtvis skapas
fristående från Sveriges allmänna biblioteksförening, men man kan även enligt
engelskt mönster tänka sig en assistentsektion inom den allmänna föreningen,
överhuvud taget skulle säkerligen ett uppdelande av biblioteksföreningen på ett flertal
sektioner betydligt bidraga till att effektivisera arbetet inom densamma.
LIDKÖPINGS ABF-BIBLIOTEK I
MODERNA LOKALER.
Lidköpings ABF-bibliotek kan i dagarna se tillbaka på en 30-årig tillvaro. Det
var nämligen år 1906, som frågan om ett arbetarbibliotek för första gången var
föremål för behandling. Den organisation som tog upp frågan var den då
nybildade socialdemokratiska arbetarkommunen. Resultatet av överläggningen blev
att ett anslag lämnades till inköp av böcker och de bokband som då inköptes kom
att bilda stommen till det nuvarande biblioteket. Något större intresse kring
biblioteksverksamheten blev det dock inte och tidtals låg låneverksamheten
fullständigt nere och när den första 10-årsperioden gått tillända var inte bokbeståndet
större än 173 band. Åren närmast skedde en liten uppryckning i boklånens antal,
men någon riktig fart blev det inte förrän år 1925 då biblioteket flyttades från
NOV:s lokaler, där ingen ordnad utlåningsverksamhet förekom och till en annan
lokal som var mera tillgänglig för allmänheten. Efter denna flyttning blev det
också bestämda utlåningstider, vilket förde med sig att boklånens antal ökade
betydligt. 1924 var boklånens antal 441 men 1927 hade de ökat till 1,892. Tre år senare,
1930, voro de uppe i 2,388 och året därpå i 4,058. 1932 då ABF hyrde lokaler,
som de själva disponerade och därmed bättre kunde ordna utlåningen, skedde en
ökning med 2,000 boklån för att 1933 stiga till 9,162. 1934 och 1935 års
utlåningssiffror ha sedan hållit sig i ungefärlig höjd med 1933 års.
I den lokal som ABF-biblioteket hade till sitt förfogande var utrymmet
dåligt och det var därför med verklig tillfredsställelse som flyttningen vid årsskiftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
