- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugoförsta årgången. 1936 /
197

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Folke Nosslin: Landsbygdsbibliotekens lokalfråga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LANDSBYGDSBIBLIOTEKENS LOKALFRÅGA.

Diskussionsinledning den 8 augusti 1936 vid SAB:s årsmöte i Ystad.
Av centralbibliotekarien Folke Nosslin.

Biblioteksverksamheten går ju osökt in i »Fritidens» program. Det är tack vare
utställningens samling kring en idé, som även andra ämnen än den på något sätt
behandlade eller förädlade råvaran få vara med och ställas fram för allmänhetens
ögon. Såframt det viktigaste fritidsspörsmålet är, hur den alltmera utsträckta
ledigheten skall kunna utnyttjas i värdeskapande riktning, så måste bibliotekens
möjligheter framstå såsom en tillgång av största vikt. Utställningens stora strålkastare har
låtit sitt sökareljus spela på våra bibliotek. Vi äro glada att biblioteken kommit
in i blickpunkten. Vi måste ju då nödvändigt ställa oss den frågan: äro vi färdiga
för denna skarpa belysning, som blottar detaljerna? Ge de inblickar, de ex- och
interiörer från våra bibliotek, vi här på utställningen kunna snappa upp, en bild
av den rådande situationen? Ja, vi veta ju, hur det är. Man visar inte gärna sina
skavanker medvetet, men exponerar i regel utan motvilja sina förträffligheter. Vad
vi här få se, är exempel på, hur biblioteken kunna vara, när de äro som bäst eller
modernast. Och när det gäller att slå ett slag för en utvecklingsduglig och
angelägen sak, så är det ju helt i sin ordning, att man betjänar sig av exemplariska
förebilder. Att vårt land skulle vara översållat med bibliotek av här visad typ, är
det ju ingen som tror. Och det har ju inte heller varit meningen att invagga
någon i den tron. Hade allting varit väl beställt, hade vi inte här behövt ta upp
till behandling det föreliggande ämnet: lokalfrågan för landsbygdens bibliotek. Vi
kunna ju nämligen konstatera att medan både större och mindre städer inrättat
eller hålla på att inrätta sig efter tidens krav i fråga om bibliotek, så är det ännu
alltför stort antal av landsortens kommuner som ännu helt sakna bibliotek och ännu
flera, vars biblioteksfråga är på otillfredsställande sätt löst framför allt i fråga
om lokal.

Jag vill nu inte gå så långt, att jag dömer ett bibliotek efter dess lokaler. Jag
likställer inte ett modernt bibliotek med ett bibliotek i moderna lokaler. Det
viktigaste är dock böckerna och sådana böcker, som motsvara tidens krav. Ett bibliotek
med god och tidsenlig sammansättning kan skapligt fullgöra sin gärning även i en
dålig lokal. Men här rör det sig förnämligast om de många fall då biblioteket inte
har någon lokal alls, då det alltså är inhysing hos andra. Spelar då verkligen den
självständiga lokalen för landsbygdens bibliotek så stor roll, att det här är
motiverat att ta upp denna fråga som förhandlingsämne? Kunna vi inte nöja oss med
förhållandena sådana de nu i regel äro på landsbygden, d. v. s. några hundratal
böcker uppställda i skåp i skolsal eller kommunalrum? Jag tror inte det. Jag tror
att landsbygdens bibliotek, om de verkligen skola bli i stånd att utföra den
fostrare- och kulturgärning, som med dem avses, måste på ett helt annat sätt än nu
i regel är fallet tillgodoses. Måste det då nödvändigt vara så, att den spridda be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1936/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free