- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugoförsta årgången. 1936 /
199

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Folke Nosslin: Landsbygdsbibliotekens lokalfråga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LANDSBYGDSBIBLIOTEKENS LOKALFRÅGA. I99

Behovet av en egen bibliotekslokal gör sig bestämt gällande så snart det blir
fråga om att effektivt utnyttja ett välordnat och någorlunda välförsett bibliotek. I
eget rum kan man tillämpa öppna-hyll-systemet vid uppställningen, och i och med
att man slipper skåp och skåpdörrar kan åt rummet ges ett mera biblioteksmässigt
utseende, utrymmet kan mera ekonomiskt utnyttjas, man vinner plats för bord med
sittplatser och rummet i sin helhet kan med den prydnad, som välkonditionerade
bokrader utgöra, bli trivsamt och inbjudande. Särskilt angeläget blir ju eget rum,
om man har en handbokssamling, kanske också en del tidskrifter, tillgängliga.
Och man kan nog säga att eget biblioteksrum gärna bör draga med sig förpliktelsen
att ställa upp en samling uppslagsböcker för användning på platsen. Med ett sådant
rum har biblioteket fått en egen självständig tillvaro, dess sociala anseende stiger,
det blir ,en bildnings- och orienteringskälla med egenvärde — naturligtvis under
förutsättning, att det skötes och drives på ett framsynt och vidsynt sätt. Med de
nämnda anordningarna brukar emellertid inställa sig en kraftigt stegrad efterfrågan
från allmänhetens sida korresponderande med ökad ambition hos ledningen att göra
biblioteket prestationsdugligt på önskat vis.

Man frågar sig emellertid då: var bör nu detta biblioteksrum på den rena
landsbygden anordnas? Det ligger ju närmast till hands att tänka på skolorna,
eftersom f. n. de flesta folkbiblioteken äro placerade där och skötas av lärarna.
Och gärna det. För landsbygdens folkskolor torde förestå en rätt livlig
nybyggnadsperiod genom riksdagsbeslutet om statens övertagande av en väsentlig del av
byggnadskostnaden. Då bibliotekssaken också är en statsangelägenhet, bör ju staten gärna
se och kanske ännu hellre aktivt gå in för att i de nya skolorna ett särskilt
biblioteksrum anordnas. Detta skulle väl närmast motiveras av skolbliblioteket. Men intet
torde hindra, att även folkbiblioteket här finge sin plats. En senare fråga bleve,
huruvida och till vilket belopp värdet av detta rum kan räknas folkbiblioteket till godo.
I bibliotekspolitiken spelar ju gällande bestämmelse att för kostnadsfritt upplåten
lokal, som är avsedd ,enbart för biblioteket, efter skolöverstyrelsens prövning i
ortsbidraget må inräknas ett belopp, som kan anses motsvara skälig hyra, vilket belopp
emellertid ej får överstiga det kontanta ortsbidraget — denna bestämmelse spelar
stor roll som incitament för upplåtande av lokal. Frågan kommer givetvis ganska
snart att från statens sida bli föremål för närmare övervägande. I varje fall är det att
hoppas, att de ändrade bestämmelserna angående skolhusbyggen komma att lända
även en undervisningen så närstående sak som biblioteksverksamheten till godo.
Gymnastiksalar saknas väl ännu på de flesta håll i landsbygdens skolor. Där dylika
uppförts separat, har man på några håll samtidigt låtit både det kommunala badet och
det kommunala biblioteket, i något fall även kommunal sammanträdeslokal,
inrymmas i byggnaden. Det är ingen dålig kombination. Bibliotekets samhälleliga
betydelse understrykes också på mycket lämpligt sätt genom dess placering i
kommunalhuset i eget biblioteksrum.

I Finland exempelvis är bibliotekets placering i kommunalhus ganska vanlig,
och en starkare tendens i den riktningen på vår landsbygd skulle hälsas med glädje.
Överhuvud taget hör det kommunala biblioteket bra hemma i någon för allmänt
publikt ändamål upplåten byggnad. Studiehem, bygdegårdar, Folkets hus, ordenshus
och liknande lokaler till tjänst för sammanslutningar av mer eller mindre utpräglat
politisk eller speciell färg kunna i vissa fall vara lämpliga även som kommunala
biblioteksbaser, exempelvis när inget eller dåligt kommunalt bibliotek finnes. Bäst
är dock att det kommunala biblioteket står på helt neutral grund. Jag tror också,
att om det kommunala biblioteket i fråga om lokaler, anslag och bokinköp blir bättre
tillgodosett, så blir det också i stånd att på mera nöjaktigt sätt främja de in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1936/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free