- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugoförsta årgången. 1936 /
200

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Folke Nosslin: Landsbygdsbibliotekens lokalfråga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

200

FOLKE NOSSLIN.

tressen, som representeras av de olika studieorganisationerna. Jag siktar ju här,
såsom tidigare framhållet, endast på de kommunala biblioteken, därför att dessa hos
oss liksom i de nordiska grannländerna torde ha störst möjlighet att bli bärare av
det samlade biblioteksintresset och det samfällda biblioteksbehovet inom en
kommun. Då jag här inte går in på föreningsbibliotekens lokalfråga, så är det också
därför, att jag inte är tillräckligt förtrogen med detta spörsmål. För dessa bibliotek
är ju bibliotekets lokalfråga mycket nära förknippad med behovet av lokaler för
cirklarnas sammanträden och det kan ju inte nekas, att i en del fall bli dessa lokaler
mera mötes- än bibliotekslokaler. Jag opponerar därmed inte det ringaste mot
behovet av studielokaler för det fria bildningsarbetet. Att sådana finnas får anses vara
en samhällsangelägenhet. I den mån stat eller i varje fall kommunen bidrager till
lokalhyran, böra ju också dessa lokaler stå öppna för samhälleligt bruk. Och detta
sker lättare om kommunen själv upplåter dem, än om upplåtelsen skall ske genom
en sammanslutning av mera begränsad natur. Som det nu är, kan det ju inträffa,
att ett eller flera föreningsbibliotek på en ort ha egna bibliotekslokaler tack vare
lokala, kommunala, landstings- och statliga understöd medan det bibliotek, som
kommunen själv driver, saknar egen lokal. Jag påpekar inte detta som ett
absolut missförhållande. Det är möjligt att biblioteks- och studieintressena på detta
sätt på ifrågavarande ort bäst främjas. Men jag tror inte det vore fördelaktigt,
om en dylik splittring skulle bli regel och tendens. Tendensen bör väl i stället
vara, att så visst som bibliotek och fortbildningsstudier äro saker av
grundläggande samhällelig betydelse, så bör också samhället, kommunen med hjälp av
staten, direkt gå in för att lösa denna bildningsfråga, och det ligger då närmast
till hands att tänka på kommunala bibliotek och kommunala studielokaler. Nu
invändes sannolikt, att det personliga intresset och gruppintresset betyder så
väldigt mycket. Javäl, men kan man inte i denna tid, då samhällssyn, hänsynen till
det stora hela, med rätta så starkt betonas, begära, att det personliga initiativet,
buret av begeistring för en god bildningssak, liksom också den starka gruppviljan
går in för en lösning som i lika mån gagnar både den enskilde, gruppen och
samhället! I ett flertal städer har utvecklingen gått i den riktningen, att i och
med att modernt stadsbibliotek i rymliga lokaler upprättats, deposition eller
överlåtelse av tidigare föreningsbibliotek ägt rum. Man kan väl i någon mån
spåra samma tendens på landsbygden i de fall, då de kommunala biblioteken fått
god organisation och egen lokal. Saknaden av egen lokal, vilket ju dock än så
länge är regel för de rena landsortsbiblioteken, har säkerligen motverkat ett
samgående här. Det är därför högst sannolikt, att egna bibliotekslokaler även åt de
små landsortsbiblioteken skulle kunna medföra bättre samling av
biblioteksresurserna, ett samfällt intresse för det gemensamma bibliotekets utveckling, ett intresse
som kanske även kunde utsträckas till upplåtande av studierum i samband med
biblioteket.

I fråga om bibliotekslokalens omfattning ställa sig förhållandena givetvis olika
i större och mindre landsortssamhällen. För att ett bibliotek skall fylla uppgiften
som orienterings- och upplysningskälla kräves ju en samling uppslagsböcker och
möjlighet att på stället utnyttja dem. För riktigt aktuell orientering fordras därtill en
samling tidskrifter. Referens- och tidskriftslitteratur förutsätter gärna ett särskilt
läsrum. I större landsortssamhällen — municipal- och stationssamhällen exempelvis —
med en samlad bebyggelse av cirka 2.000 inv. och däröver anser jag både
utlåningsrum och läsrum böra vara regel, medan man för kommuner mted mindre invånarantal
och mera spridd bebyggelse torde få nöja sig med endast ett rum, vilket dock kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1936/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free