Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Folke Nosslin: Landsbygdsbibliotekens lokalfråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDSBYGDSBIBLIOTEKENS LOKALFRÅGA.
201
vara så pass tillmätt, att det medger ett referenshörn med uppslagsböcker. Här i
Skåne ligga ju församlingarna tätt och det är många som ej nå upp till tusentalet
invånare. Det skulle för sådana fall kunna tänkas, att ett par närliggande kommuner
sloge sig samman om ett gemensamt bibliotek som tack vare bidragen från olika
håll kunde i fråga om lokal och bokbestånd bli rätt väl ställt. Det här är ju
en-väg som ännu mycket litet prövats. Men den förkortning av avstånden, de moderna
kommunikationsmedlen åstadkommit, synes mig göra en sådan lösning helt
rekommendabel. Den är i varje fall bättre än bibliotekens inspärrande i små s. k. egna
rum, dåligt eller ej alls belysta och erbjudande plats för böcker och bibliotekarie
men knappast någon allmänhet, således ett litet bokmagasin. Nej, det måste vara
ett ordinärt rum, 20—25 kvm. med god belysning och en del sittplatser.
I detta sammanhang kan det ha sitt intresse att se, vilken årskostnad kan anses
erforderlig för ett landsortsbibliotek med egen lokal, exempelvis i en kommun på
1,000 inv. Jag vågar mig på att säga c:a 700 kr. På utgiftssidan skulle komma
lokalens värde 100 kr., värme, ljus, renhållning, skrivmateriel, inventarier m. m.
100, bibliotekarielön 150 och bokinköp och bindning 350. På inkomstsidan kommer
lokalt kontantanslag 250 jämte den kostnadsfritt upplåtna lokalens värde 100 och
i statsbidrag 350. Detta är nästan vad jag skulle vilja anse som minimum och
något som även i småkommunerna med god vilja borde kunna åstadkommas. Staten
bär ju här 50 % av kostnaden utan några strängare villkor. I kommuner med något
större och tätare bebyggelse, låt oss säga 2.000 inv., där man jämte
biblioteksrummet gärna också vill räkna med ,ett läsrum och där lokalerna också måste betinga
förhållandevis något högre pris, skulle jag vilja laborera med en normalstat på
minst 1.500 kr., på debetsidan fördelade sålunda: lokal 300, värme, ljus,
renhållning-inv. m. m. 200, lön 350 och bokinköp 650. Även i detta fall skulle staten kunna
bidraga med 50 °/oy d. v. s. 750 kr., därest biblioteket fyller fordringarna för
tilläggsunderstöd, 1 och 2, d. v. s. läsrum med handbokssamling under lämplig ledning samt
personal med erforderlig kompetens. Mina exempel kanske synas beteckna en alltför
blygsam standard. I större ekonomiskt gynnsamt ställda municipalsamhällen bli
proportionerna naturligtvis andra.
Det är mig inte möjligt att här gå in på detaljerade anvisningar för lokalernas
anordning och inredning.1 Emellertid kan det vara på sin plats att här ge
uttryck åt den förhoppningen, att ekonomiska förutsättningar måtte skapas för att
på mera effektivt sätt hjälpa landsbygdens bibliotek i det uppbyggnads- och
moderniseringsarbete, som vill till för att göra dessa bibliotek till effektiva
orienterings-och bildningshärdar. Om pengar genom någon gynnsam ödets tillskyndelse stode till
buds, skulle här hjälp på åtskilliga sätt kunna lämnas. Jag nämner som exempel:
utarbetande av modellritningar för mindre bibliotek på ett eller flera rum, likaledes
mönsterritningar för biblioteksinventarier av alla slag: hyllor, skåp, diskar av olika
format, stolar och bord och mångahanda mindre biblioteksmateriel; likaledes
mönsterlistor av växlande omfattning, allmänna och speciallistor, för bokförrådens
sammansättning och slutligen stipendier till bibliotekarierna för bevistande av
bibliotekskurser antingen i skolöverstyrelsen på en eller ett par veckor eller länskurser på
exempelvis en vecka anordnade av centralbiblioteken. Sådana kurser skulle ju utom
det direkta gagn de tillföra biblioteken, även kunna förhjälpa till en kvalificering för
erhållande av tilläggsunderstöd. Samhällsgagnet av en handräckning för nämnda
och liknande ändamål ligger i öppen dag.
1 I .anslutning till föredraget visades en serie bilder från landsortsbibliotek i de nordiska
länderna, varvid detaljanordningar påpekades. — Se bilder bl. a. i Bibl.-bl. 1935 s. 102 och 297,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
