Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Folke Nosslin: Landsbygdsbibliotekens lokalfråga - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
FOLKE NOSSLIN.
Jag har inte ansett mig i detta sammanhang böra upptaga tiden med en
redogörelse för hur denna fråga är ordnad i Amerika, England, Holland och våra
nordiska grannstater. Jag överlåter också åt mera sakkunniga än jag att eventuellt
under diskussionens gång lämna statistiska upplysningar om, i vilken utsträckning
landsortsbibliotekens bostadsfråga redan kan vara löst i vårt eget land. Med
kännedom om förhållandena i Malmöhus län, som ju ingalunda i detta avseende är det
sämst ställda, kan man ju dock våga påståendet, att frågan ännu är långt ifrån sin
lösning. Vi äro nog i detta stycke betydligt efter Danmark och efter den i många
avseenden överraskande inblick i Finlands biblioteksförhållanden, vi fingo under det
så minnesvärda och intressanta 4: de nordiska biblioteksmötet i Helsingfors denna
sommar, kan man nog säga att Finland ifråga om bibliotekslokaler på landsbygden
ingalunda ligger efter oss. I sin bestämda strävan att hävda sig som fullt
västerländskt samhälle har den unga finska staten månat om skolor och bibliotek, speciellt
landsortens bibliotek, vilka också kommit upp på en förhållandevis god standard.
Vi böra inte bli efter. Vi ha vår utmärkta biblioteksförfattning, som
sannerligen inte lägger stenar i vägen för landsortens bibliotek, vi ha våra centralbibliotek
som goda länsresurser, så småningom utplanterade över hela landet, men vi ha ännu
inte i tillräcklig utsträckning och vederbörligt skick de många fasta replipunkter som
landsortsbiblioteken skulle utgöra. Jag har med mina ord velat slå på trumma ett
slag för landsortens bibliotek, för en värdig självständig lokal åt dem, för skälig
ersättning åt bibliotekarierna och för samling av de intresserade krafterna kring
ett gemensamt bibliotek till båtnad för de lokala studieintressena.
Och om nu någon ändå till sist säger: vad skall detta tjäna till, när världen ändå
förr eller senare slås i grus och spillror, när Europas gamla kulturfolk drabba
samman i förintande mördande strider. Vad skall då allt vårt bildningsarbete tjäna till?
Ja, då svarar jag med min företrädares, Hans Emil Larssons ord: »Emedan det är
nödvändigt. Missmodet och tvivlet må understundom trycka och tynga, man
kommer ändå till svaret: emedan det är mer nödvändigt än någonsin. Ju mer
förvildningen växer, dess mer måste man kämpa för förädlingen.»
Nytt från
Sveriges allmänna biblioteksförening
STOCKHOLM 8
Bibliotek, deras betydelse och skötsel, en handledning utg. av Fredrik
Hjelmqvist, Hildur Lundberg och Knut Tynell. 4:de omarbetade
upplagan. Kr. i: 75 + porto vid direkt rekvisition.
20-årsregister till Biblioteksbladet, årg. 1—30. Kr. o: 80 + porto vid
direkt rekvisition.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
