- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugoförsta årgången. 1936 /
203

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Nils Genell: Bibliotekarien och publiken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIBLIOTEKARIEN OCH PUBLIKEN.

Diskussionsinledning den 28 juni 1936 vid Fjärde nordiska biblioteksmötet i Helsingfors av
centralbibliotekarie Nils Genell, Göteborg.

Folkbiblioteken, också på nordisk botten, äro numera inte yngre än att det
även på dem är möjligt att anlägga ett historiskt perspektiv — (det skall emellertid
inte ske nu). Som institutionstyp äro folkbiblioteken i förhållande till de
vetenskapliga biblioteken i varje fall att anse för den obefästa ungdomen, för vilken alla
problem — när den först har fått ögonen på dem — te sig kanske alldeles särskilt
vanskliga. Jag tror att detta inte endast är ett för mitt vidkommande djupt
förnummet subjektivt intryck utan på samma gång kan påstås vara en objektiv sanning
som äldre folkbiblioteksmän också skulle vara villiga att vitsorda.

problemet »bibliotekarien och publiken» kan givetvis, och detta av många skäl,
presentera sig på ganska växlande sätt på olika håll. Bl. a. måste man ju tänka
sig att så kan bli förhållandet när man går från det ena skandinaviska landet till
det andra. Men skillnaderna därvidlag lära väl aldrig vara större än att ett
meningsutbyte mellan skandinaviska kollegor om dessa ting måste bli belysande och
kunna tjäna bibliotekssakens fortsatta framgång.

Den hittillsvarande framgången —■ som ju är mycket stor — torde vara det som
i fråga om folkbibliotek trängt djupast i det allmänna medvetandet men endast som
en onyanserad allmänföreställning, som på sina håll fått inte precis fastare konturer,
väl däremot en viss färgläggning genom den stundom något bullrande diskussionen
om de kostnadsfria boklånens vara eller icke vara. I det sammanhanget har måhända
en vanföreställning, som i och för sig röjer den allra segaste livskraft, blivit
olyckligt underblåst, vilket är så mycket olyckligare som den omisskänneligen har en
förträfflig jordmån bland ledamöter av anslagsbeviljande myndigheter (och stundom
också, märkligt nog, bland folk som mer eller mindre direkt är målsmän för
bibliotek), den vanföreställningen nämligen, att de av folkbiblioteken hittills uppnådda
positionerna äro både väl befästa och på samma gång ansenligt framskjutna. Vad det
senare beträffar kan det givetvis förhålla sig mycket olika på olika håll — men
säkert finns det på intet håll anledning att slå sig till ro. Och vad det förra angår
så beror den påtalade uppfattningen otvivelaktigt till god del därpå att man har
låtit sig över måttan imponera av den lika stora som snabba kvantitativa
utvecklingen på senare år. Detta må nu vara sagt i förbigående; inför detta auditorium
finns det knappast mycken anledning att mera ingående polemisera mot populära
vanföreställningar om biblioteken. Dock låter det sig nog inte helt bestrida att det också
inom biblioteksfolkets eget stora och brokiga läger kunnat iakttagas en benägenhet
att överskatta kvantitetssynpunkten. Endast om vid dess sida även
kvalitetssynpunkten får sitt vederbörliga beaktande kan man säkerställa de hittillsvarande
landvinningarna och möjligheten till nya. Att i ökad grad tillgodose kvalitetssynpunkten
och skapa respekt för den både hos myndigheter och menigheter står för folkbib-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:16:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1936/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free