- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugoförsta årgången. 1936 /
209

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Nils Genell: Bibliotekarien och publiken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIBLIOTEKEN OCH PUBLIKEN.

209

Det var en metod som hade växtkraft i sig; den nådde spridning och blev ett
betydelsefullt instrument för verksamheten inom arbetarnas bildningsrörelse,
organiserad sedan år 1912 i Arbetarnas bildningsförbund. Om detta och dess
efterföljare har Harrie några i mitt tycke väl formulerade rader:

»ABF:s studiehem runt om i landet ha för de senare arbetarsläktleden blivit den
naturliga lärdoms- och medborgarskolan, där de fått sina resurser att tillgodogöra
sig bibliotek och museer, konserter och skådespel, filmkonst och radio, och där de
tränats upp till att ta ställning och göra sin mening gällande i facket och kommunen,
pressen och riksdagen — och i litteraturen. Arbetarorganisationernas bildningsväsen

––––––-har för sina syften väsentligt omdanat de från början rent politisk-agita-

toriska socialdemokratiska ungdomsklubbarna — detta är Karlebys och Rickard
Lindströms förtjänst; dessa klubbar ha, utöver sina kvarstående politiska uppgifter,
framför allt lagt an på att skaffa sina medlemmar kontakt med aktuella strömningar i
dikt och konst; — — —». Harrie framhåller med rätta hur ABF »under 20-talets
lopp kommit att ge den självklara organisatoriska förebilden för konkurrerande
rörelser som också velat ha ett bildningsväsen att bjuda de stora och viktiga
folkgrupper de avse att vinna»; och så nämnas bland annat Jordbrukarnas
ungdomsförbund och Nationella ungdomsförbundet. — Hade det gällt inte bara 20-talet utan
också situationen av i dag, så hade som en ytterst livaktig nykomling fått nämnas
också Svenska landsbygdens studieförbund, en till Bondeförbundet knuten
motsvarighet till ABF.

Bl. a. i västra Sverige har denna organisation, SLS, på de allra senaste åren
utvecklat en verksamhet som visserligen inte ännu hunnit avsätta så synnerligen
storartade frukter men som i alla fall omisskänneligt har en ungdomligt livlig puls.

Och närhelst någon av dessa riksorganisationer får till stånd en
lokalavdelning så är det vanligen inte bara tal om en eller ett par studiecirklar utan också om
ett studiecirkelbibliotek. Det torde vara det typiska för svenska förhållanden.

I Göteborgs och Bohus län är detta slags bibliotek till antalet mycket överlägsna
de kommunala. Länet har 94 kommuner, av vilka summa 32, alltså endast
tredjedelen, ha kommunala bibliotek. Men sju stycken riksstudieförbund äro
representerade med bibliotek inom länet: tre nykterhetsordnar, godtemplare, nationaltemplare
och blåbandister — de sistnämnda ha visserligen bara ,ett enda litet bibliotek, — två
speciella landsbygdsorganisationer, Jordbrukarnas ungdomsförbund och Svenska
landsbygdens studieförbund, vidare Sveriges kristliga bildningsförbund och så naturligtvis
Arbetarnas bildningsförbund. Det är sammanlagt 117 bibliotek som dessa förbund
hittills inrättat i länet och det låter ju mycket nog, men något mindre imponerad blir
man redan då man finner att fördelningen är sådan att likafullt 32 kommuner helt
sakna varje slag av folkbibliotek. Vidare må man observera att inte mindre än 27
av dessa cirkelbibliotek befinna sig i Göteborgs stad, sida om sida med dess
kommunala bibliotek. ABF har i Göteborg endast ett bibliotek, — som därigenom också
kunnat bli relativt stort och betydelsefullt; i länet för övrigt har det 43. IOGT har
summa 33 bibliotek men därav inte färre än 13 i Göteborg. NTO har 16 varav hela
jo och Sveriges kristliga bildningsförbund har 4 varav 3 i Göteborg. Med
undantag av det nyssnämnda ABF-biblioteket äro alla dessa cirkelbibliotek i själva
Göteborg helt små och så vitt jag kunnat se av så ringa räckvidd och betydelse att det
stöd de erhålla av allmänna medel — förnämligast från kommunen — förefaller allt
för svagt motiverat.

De på landsbygden belägna cirkelbiblioteken skilja sig visserligen i
storlekshänseende m. m. varken så ofta eller så mycket som man skulle önska från gelikarna i

14—360444. Biblioteksbladet 1936.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1936/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free