- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugoförsta årgången. 1936 /
210

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Nils Genell: Bibliotekarien och publiken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2IO

BIBLIOTEKEN OCH PUBLIKEN.

staden men det är ju ändå av många omständigheter klart att de spela eller
åtminstone kunna spela en helt annan roll; de kunna verkligen i stor utsträckning
betraktas som ekvivalenter till de kommunala biblioteken.

Också dessa äro emellertid över lag att hänföra till kategorien småbibliotek.

Vad kan nu vara att säga om bibliotekarien och publiken speciellt i
smäbibliotek?

Att stabilisera och bygga ut sin verksamhet är lika mycket för småbiblioteken
som för de större ett vitalt problem och de ha samma huvudvägar att följa: ordna
lokalfrågan, hålla bokbeståndet i gott skick och sörja så väl som möjligt för
allmänhetens betjänande.

Men en given sak är ju att samma måttstock som i fråga om de större
biblioteken inte är berättigad, när det gäller dessa mindre bibliotek, och detta särskilt
därför att bibliotekarietjänsten i dessa ju är en bisyssla, i de flesta fall fullständigt
oavlönad. Det hindrar inte att de på ofantligt många håll skötas med en trogen idealitet
och en seg offervilja som är värd den uppriktigaste honnör. — Likafullt gäller det ju
också för dessa bibliotek — och är kanske genom de faktiska förhållandena för dem
särskilt aktuellt — att pioniärstadiet inte kan räcka hur länge som helst.
Utvecklingen måste för att förtjäna namnet vara inte bara kvantitativ utan på samma gång
kvalitativ.

Arbetet på att av de många större och mindre folkbiblioteken i Sverige göra en
ändamålsenlig byggnad befinner sig ju, alltsedan centralbiblioteken hos oss började
inrättas, i en ny fas. Och det är från några års medarbetarskap på den fronten som
jag har mina huvudsakliga erfarenheter av de små landsortsbiblioteken. Mina
reflexioner över dem ska nu inte bli så synnerligen omfattande. Säkert kan här från
andra håll, exempelvis från det viktiga gebit som Finlands landsbygdsbibliotek med
sin planmässiga organisation utgöra, och inte mindre från Danmark, där man har
så ofantligt mycket längre erfarenhet av centralbiblioteksarbete, anföras vida
värdefullare erfarenheter.

Det står ju från början klart att det finns gränser för vad ett centralbibliotek
kan uträtta; förmodligen äro dessa gränser något mindre snäva i Danmark än i
Sverige, där de många små biblioteken ligga så ofantligt mycket mera spridda och
avlägsna från centralbiblioteket. — Att centralbibliotek nu börjat inrättas hos oss
betyder ju dock så mycket att det nu finns någonstans dit de små biblioteken kan
vända sig och få bistånd i sitt arbete. Och de initiativ centralbiblioteket kan ta är
nog tacknämliga. Men direkt för småbibliotekens publik kan centralbiblioteket inte
göra så synnerligen mycket; den det därvidlag huvudsakligen hänger på är
ofrånkomligen den lokale bibliotekarien. På honom ställas stora krav om biblioteket
skall fungera verkligt bra. Han skall främja sitt eget biblioteks förkovran till tjänst
för publikum och han skall stå som den aktive och uppslagsrike förmedlaren mellan
allmänheten och centralbiblioteket. Därför är också problemet om rekryteringen och
den erforderliga skolningen av de minsta bibliotekens föreståndare av den allra
största betydelse.

Vårt centralbiblioteksdistrikt i Bohuslän är ett av de yngsta svenska och man
får där dagligen och stundligen en stark förnimmelse av hur mycket som återstår att
göra för att arbeta in en levande känsla av samhörighet mellan biblioteken och av
gemensamhet i mål och medel, i strävan och ansvar. I fråga om många kommunala
bibliotek gäller det att övervinna en isolering som hunnit bli fast tradition och
ingrodd slentrian; precis det samma kan sägas om ett stort antal studiecirkelbibliotek

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1936/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free