Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - K. Tynell: »Levande minneskunskap» (Recension)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»LEVANDE MINNESKUNSKAP.»
215
sanning med modifikation. Innanläsningens konst behärskar ju så gott som var
man, och konsten uppehälles — om ej på annat sätt — genom läsning av tidningar
och magasin. Men det kommer antagligen att dröja innan var och en också lärt
sig det viktigaste av konsten att läsa med behållning och urskillning. En sida av
saken — om än långt ifrån den enda — är den, som brukar kallas förmågan att
använda uppslagsböcker. Vi ha här att göra med ett komplex av frågor, som griper
in på åtskilliga olika områden, och alldeles särskilt under de allra senaste åren har
man blivit vittne till att olika intresserade parter satt in ett målmedvetet arbete på
den ena eller andra punkten.
Först må påp’ekas, att både folk- och skolbibliotek — stimulerade bl. a. av
villkoren för statsanslag — i betydligt större utsträckning än tidigare börjat anskaffa
handböcker av olika slag, större eller mindre, på svenska men i viss utsträckning
också på främmande språk.
Parallellt härmed har gått arbetet på spridande av konsten att utnyttja det
förefintliga beståndet av handböcker. Vad skolbiblioteken beträffar är det väl bekant,
att föreskrifter i detta syfte ingå i olika skoltypers stadgor, undervisningsplaner och
metodiska anvisningar — tidigast på folkskolestadiet, mest fylligt i fråga om de
allmänna läroverken. Också folkbiblioteken ha på en hel del håll gripit sig an med
dylik undervisning. De ha därvid tagit hand om skolklasser, som under lärarens
medverkan besökt biblioteket, men också studiecirklar bildade inom olika
folkbildningsorganisationer eller kurser ordnade av biblioteken själva bland låntagare
som anmält sig önska deltaga. I detta sammanhang förtjänar att erinras om att i de
av bibliotekskonsulenterna ordnade bibliotekskurserna liknande undervisning alltid
ingått som ett synnerligen viktigt moment. Betydelsefull är givetvis den av
seminarierna ordnade undervisningen om biblioteksskötsel. För fullständighetens skull
bör tilläggas att för ändamålet avpassade systematiska anvisningar om hur man
utnyttjar litteratur och bibliotek förekommit också på universitetsstadiet.
Det är som synes på rätt många fronter man gripit sig an med det problem
det här gäller. De mera systematiska kortare eller fylligare handledningar av direkt
metodisk natur som publicerats ha emellertid i stort sett avsett folkskolestadiet. Nu
föreligger emellertid en bok, som vänder sig till ett något högre stadium:
ungdomsskolor och studiecirklar. Boken, som bl. a. har den stora förtjänsten att vara
skriven av en bibliotekarie, som tillika är van pedagog, förtjänar att beaktas av
bibliotek av olika slag och bör bl. a. ej saknas i bibliotekspersonalens egen
handbokssamling. Den håller sig på det plan att den tämligen direkt bör kunna läggas till
grund för undervisning för vuxen publik inom folkbiblioteken. Om bibliotekarierna
föredraga att själva göra upp för sig en plan — vilket naturligtvis har sina
fördelar —, kunna de här få många goda och stimulerande uppslag. Boken är
skriven så ledigt att den bör kunna lämpa sig även för kretsar, där man till en början
har att räkna med större intresse än bokvana, men detta bör ej innebära någon
olägenhet för den som på förhand vet, hur det gå till att hoppa över vissa saker i
en bok. En värdefull del av boken är, som alltid i publikationer av denna natur,
listan över uppslagsböcker med därtill fogade frågor. Om bokurvalet kan man
alltid tvista. Att det i stort sett fyller rimliga krav lär emellertid ej kunna förnekas.
— En bok för praktiskt taget alla bibliotek.
K. 7\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
