- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugoförsta årgången. 1936 /
218

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Från biblioteksfronten: Ragnar Ljung: Några erfarenheter av och synpunkter på de utländska vandringsbibliotekens hittillsvarande verksamhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

218

KRÄN BIBLIOTEKSFRONTEN.

Skövdes vidkommande ej i högre grad undanträngt intresset för grannländernas
diktning, ehuru en minskning i utlånet givetvis gör sig märkbar. Granskar man
som hastigast efter levnadsställning, yrken m. m. de låntagare, som läsa Hda och
He, finner man, att medan danska och norska böcker efterfrågas av människor ur
vitt skilda samhällslager, läses engelska mest av dem, som tillhöra de kategorier,
vilka — efter den beteckning Malmö stadsbibliotek begagnat i 1934 års redogörelse
s. 16 vid sin uppdelning av låntagarna — tillhöra grupperna 1—3, 7 och 10 (fruar,
fröknar utan uppgivet yrke), d. v. s. utom skolungdomen på gymnasiestadiet den
s. k. bildade allmänheten. Fransk litteratur har en än exklusivare och därmed
också fåtaligare läsekrets; att Alliance franchise har en lokalavdelning i staden
tycks ej ha den ringaste inverkan. Vad grannlandslitteraturen beträffar vore det
synnerligen lyckligt om ett särskilt från Fuv. skilt vandringsbibliotek kunde
igångsättas. Om detta även innehölle dansk och norsk facklitteratur av allmännare
intresse, kanske även anslutning skulle kunna vinnas från de större bibliotek, som
f. n. själva ombesörja sina inköp till avd. Hda och som mena, att deras behov
antingen skall täckas genom fortsatta egna köp eller genom de kommitterade för ett
— skola vi skriva? — nordiskt vandringsbibliotek. Något tredje finnes ej.

Vid en granskning av den utländska skönlitteraturens procentuella andel i den
samlade utlåningen fann jag, att i medeltal 2.1 % av de under åren 1931—36
utlånade 189,850 vol. tillhört avd. He—Hj, 2.7 °/0 avd. Hda. Intresset för den
litteratur, som endast finnes på ett annat språk än det svenska, är säkerligen något
tämligen konstant och en större efterfrågan kan ej väntas, förrän nya befolkningslager
genom folkbildningens frammarsch äro i stånd att hjälpligt läsa t. ex. engelska.
Men om endast ett mindretal nu begagna de till buds stående möjligheterna, bör
ett bibliotek då teckna sig för ytterligare vandringsbibliotek? Förvisso, ty när
kostnaden är förhållandevis så ringa i jämförelse med bibliotekets övriga poster
för bokinköp, har även en minoritet rätt att få sina önskemål beträffande modern
litteratur i original tillgodosedda i rimlig utsträckning. Vi få komma ihåg att
utlåningssiffrorna ej enbart äro måttet på ett biblioteks effektivitet. Naturligtvis kan
sedan både kostnads- och lämplighetsskäl tala för, att ett medelstort bibliotek endast
vartannat eller vart tredje år tecknar sig för ett utländskt vandringsbibliotek på
45 bd och övriga år nöjer sig med ett på 25.

Här sätter jag punkt och överlåter åt mina kolleger att framlägga sina
synpunkter på och erfarenheter av ovan berörda frågor.

Ragnar Ljung.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1936/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free