- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugoförsta årgången. 1936 /
247

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Ingrid Rosendahl: Biblioteken och bokpropagandan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIBLIOTEKEN OCH BOKPROPAGANDAN. 247

från biblioteksverksamheten, personalmeddelanden, kortare artiklar i bok- och
biblioteksfrågor m. m. Tryckningskostnaden täckes eventuellt genom införande av
annonser. Vid somliga bibliotek utdelas tidskriften gratis, på andra håll erlägges en
mindre prenumerationsavgift. Antalet årliga nummer varierar. Avsikten är att
hålla låntagaren à jour med bibliotekets verksamhet och genom boknyheterna
stimulera hans intresse därför.

Utgivandet av dylika tidskrifter tar dock mycken tid och arbete i anspråk, och
det kan diskuteras, om allmänhetens intresse verkligen uppväger detta besvär.
Åtminstone i Sverige, där försök gjorts vid bl. a. stadsbiblioteken i Stockholm och
Borås, har detta ej varit fallet utan deras Meddelanden, som till större delen
utgjordes av annoterade förteckningar över nyförvärv, indrogos efter några år.
Detsamma är förhållandet på vissa ställen i Danmark, exempelvis vid biblioteken i
Næstved och Vejle, medan däremot Köbenhavns Kommunebiblioteker i år
presenterar sin 22: dra årgång Meddelelser og Boglister. Exempel på norska bibliotek
med egna tidskrifter äro bl. a. Deichmanske bibliotek i Oslo och Bergens
offent-lige bibliotek. Detta slags propaganda är även allmänt utbredd i Amerika,
England och Holland.

Det rådgivningsarbete, som under namn av »readers’ advisory service» utövas
i Amerika, är av stort värde ur reklamsynpunkt. En särskild upplysningsbyrå är
inrättad med en för enbart denna verksamhet anställd bibliotekarie, vars
huvudsakliga uppgift är att utarbeta litteraturförteckningar och studieplaner över ämnen av
både allmänt kulturell och mera yrkesbetonad natur. Till referensarbetet vid
Frederiksbergs Kommunebibliotek i Danmark hör också att till allmänhetens tjänst
upprätta litteraturförteckningar, vilka sedan sparas och naturligtvis vid många
tillfällen bli till ovärderlig hjälp.

En motsvarighet till de amerikanska upplysningsbyråerna finns i
stadsbiblioteken i Amsterdam och Stockholm, där med tillhjälp av uppslagsböcker, bibliografier
o. s. v. upplysningar i olika ämnen snabbt lämnas allmänheten på en för detta
ändamål särskilt inrättad expedition.

Efter mönster från Newarks Public Library i Förenta staterna ha vid åtskilliga
större engelska stadsbibliotek såsom i Croydon, Liverpool, Manchester, Sheffield,
Glasgow m. fi. städer upprättats särskilda referensavdelningar för speciella
yrkeskategorier av besökare. Antingen inrymmas dessa avdelningar i själva biblioteket
eller utgöra fristående filialer i egen lokal. Genom anskaffande av de modernaste
handböcker och tidskrifter, broschyrer, tidningsurklipp, årsredogörelser o. d.
småtryck hållas de fullt up to date. För det praktiska livets män finns sålunda en
särskild affärs- och handelsavdelning, för ingeniörer en teknisk avdelning, för lärare
ett bibliotek med både pedagogisk litteratur och barnböcker.

I Amsterdam, vars stadsbibliotek även omfattar en sådan affärsavdelning,
lämnar en affärsorganisation ekonomiskt bidrag till inköpen av denna speciella
facklitteratur. Åtminstone var detta fallet år 1923.

Ett synnerligen viktigt led i bibliotekens propagandaverksamhet utgör
samarbetet med andra organisationer och institutioner, klubbar, föreningar och
sammanslutningar av olika slag. Skolorna komma då i främsta rummet, men till den saken
återkommer jag i ett annat sammanhang.

Utsändandet av bibliotekets boklistor och övrigt reklamtryck är här av stor
betydelse, i synnerhet specialförteckningar över litteratur i ämnen, som kunna
intressera just den eller den föreningen eller organisationen. — Vidare böra föreningar
inbjudas att gruppvis besöka biblioteket, varvid ett kortare föredrag om och
demonstration av biblioteket bör förekomma. Vill man gå längre, kunna mindre kur-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1936/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free