- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugoförsta årgången. 1936 /
248

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Ingrid Rosendahl: Biblioteken och bokpropagandan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

248

INGRID ROSENDAHL.

ser i begagnadet av bibliotekets kataloger och uppslagsböcker anordnas. I
motsatt riktning bör bibliotekarien ta varje tillfälle i akt att på föreningarnas möten och
sammankomster hålla föredrag om bibliotek och biblioteksarbete.

Och därmed äro vi inne på bibliotekens föreläsningsverksamhet som
propagandamedel. I England och Tyskland har denna gren av reklamarbete nått en
mycket stor omfattning. Visserligen vänder den sig till en begränsad publik, men bli
föreläsningarna populära och talrikt besökta, stimulera de säkerligen intresset för
biblioteket och dess böcker och verka dessutom rent bildande och uppfostrande.

Idealet är givetvis en särskild föreläsningssal i biblioteket, men i nödfall kunna
exempelvis barnavdelningarna efter stängningsdags förvandlas till föredragslokai.
Valet av föreläsare och ämne bör ske med stor omsorg. Det anses bättre att ha
enstaka föreläsningar över trevliga och lockande ämnen, som t. ex. resor, konst,
litteratur, historia o. d. än mera djupt lagda serieföredrag. Ämnen från bokens värld,
alltså bokhistoria o. d., böra ej förglömmas. I anslutning till föreläsningen sker
givetvis bokutlåning. Biblioteket kan ensamt eller tillsammans med föreningar
och organisationer anordna föredragen. Helst bör lokalen i det senare fallet
upplåtas gratis och biblioteket om möjligt anskaffa tillhörande skioptikonbilder. Under
år 1934/1935 höllos, för att endast taga några exempel, vid Liverpool Public Libraries
jj föreläsningar och vid Hendon Central Library 6y.

Den tyska föreläsningsverksamheten vid bibliotek, åtminstone i de former den
hade på 1920-talet, är ett kapitel för sig. I vilken riktning utvecklingen sedan gått,
är mig ej bekant. Då rådde emellertid ett intimt samarbete med den tyska
folkhögskolan, varvid är att märka, att med denna benämning i Tyskland menas ett
slags föreläsningsinstitut och ej, som i Sverige, en internatskola. Förbindelsen med
folkhögskolan var på sina håll så fast, att den gällde både gemensam lokal och
förvaltning, och bibliotekarien var på samma gång ledare för och lärare i densamma.
Så var förhållandet vid Stettins stadsbibliotek. Dess chef, doktor E. Ackerknecht,
lämnar en ingående redogörelse härför i ett i Biblioteksbladet för år 1923 återgivet
föredrag.

Någon regelbunden föreläsningsverksamhet tycks inte existera vid biblioteken
i de nordiska länderna, endast spridda försök vid enstaka bibliotek ha förekommit.
Ett undantag i Sverige utgör stadsbiblioteket i Borås, som sedan hösten 1934 cirka
tre, fyra gånger om året anordnar litteraturaftnar. Lokal är flickskolans aula, och
bland föreläsare kunna nämnas Sven Stolpe, Jeanna Oterdahl och den danske
bibliotekskonsulenten Jørgen Banke. Uppläsningar ha hållits av bl. a. Harry Martinson,
Einar Malm och dansken Nis Petersen. Allmänhetens tillslutning är mycket stor,
och staden lämnar ett ekonomiskt bidrag å 500 kronor. Här och var vid mindre
bibliotek kan det förekomma, att bibliotekarien ger en liten muntlig kommentar till
bibliotekets nyförvärvade böcker.

I detta sammanhang kan nämnas till bibliotek knutet studiecirkelarbete, något
som förekommer ganska allmänt, men här blir för långt att gå in på.

Bibliotekets eventuella föreläsningssal kan också med fördel användas vid
bokutställningar i större stil, bokmässor, bokveckor och dylik, om jag så får säga,
koncentrerad propaganda. Särskilt vid danska bibliotek höra bokutställningar till
de mest använda propagandamedlen, både inom själva bibliotekslokalen och som ett
inslag i utställningar, anordnade av andra organisationer och föreningar. På
lantbruks-, hushållnings-, hemslöjds- och andra utställningar har ortens bibliotek ett
särskilt stånd eller en hylla med böcker i hithörande fack, bokkataloger och
trycksaker från biblioteket, affischer om dess verksamhet o. d. På kreatursutställningar
brukar biblioteket ha ett tält med ett lantbruksbibliotek och ett mönstersocken-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1936/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free