- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugoförsta årgången. 1936 /
254

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Fredrik Hjelmqvist: Reformator och boksamlare. Några anteckningar om böcker som tillhört Michael Agricola

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

254

FREDRIK HJELMQVIST.

rade böcker, som för närvarande liksom högskolans övriga äldre bokbestånd är
deponerad på Stockholms stadsbibliotek, är det alltså endast fråga om fullföljande
av ett arbete, där de grundläggande undersökningarna redan utförts av andra.

Först en rekapitulation av de viktigaste data i Michael Agricolas liv. Man
har beräknat att hans födelseår måste ha varit omkring 1508. Han föddes i Torsby
i Pernå socken i östra Nyland, där fadern Olof synes ha ägt ett hemman. Man
känner till att han efter genomgången skoltid i Viborg flyttade till Åbo, där han

kom under inflytande av
reformationens anhängare. 1536 sändes han
till Wittenberg på bekostnad av
biskopen i Åbo Mårten Skytte, vars
skrivare han varit sedan 1530. Han
stannade i Tyskland till år 1539, då
han i Georg Normans sällskap
återvände till hemlandet. Efter
återkomsten till Finland utnämndes han
till rektor vid Åbo katedralskola.
1548 förordnades han till biskop
Skyttes medhjälpare och blev 1554,
några år efter dennes död, utnämnd
till hans efterträdare som biskop.
Han utsågs till medlem av den
svenska delegation, som hade i uppdrag
att förhandla i Moskva om fred
mellan Sverige och Ryssland, och dog
på återvägen från Moskva 1557.
Hans förnämsta insats i det finska
folkets odlingshistoria, hans
översättning till finska språket av Nya
testamentet, utkom 1548.

En tillfällighet som kan sägas
ha en viss symbolisk betydelse är
att det tidigaste av den blivande
reformatorns bokförvärv, som
bevarats, är en Luther-postilla, inköpt
1531 i Åbo (Enarrationes seu postilla
Martini Luatheri in lectiones, Argentorati 1530). I noggrant pränt finner man här
liksom i de flesta övriga av Agricola köpta och till vår tid bevarade böcker på
titelbladet uppgift om inköpspriset och om tiden för inköpet. Närmast i tiden av hans
numera kända bokinköp kommer ett arbete, av vilket man endast har kvar titelbladet
och detta i en fotografi från år 1866. Det är en upplaga av Valerius Maximus’
anekdotsamling (Factorum et dictorum memorabilium libri IX), inköpt i Åbo 1532.
De större möjligheter till bokanskaffning, som erbjödo sig under studieåren i
Wittenberg, synes Agricola utnyttjat i jämförelsevis stor utsträckning. Därpå
tyder den omständigheten att av de till hans bibliotek hörande böckerna, som hittills
påträffats, de flesta förvärvats i Wittenberg. Han skriver sig i dessa inte som
tidigare Michael Olaui Agricola utan Michael Agricola de Torsby eller endast
Michael Agricola. Det tidigast daterade av de i Wittenberg gjorda inköpen är en
samling skrifter rörande lanthushållningen (Libri de re rustica M. Catonis [m. fi.],
Ba-sileæ 1535)- Arbetet inköptes 1538. År 1539 äro följande böcker förvärvade: ett ui-

Sctøfuaimm $untfcnmt



mmm4^^mwmml$^^^^

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1936/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free