- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugoförsta årgången. 1936 /
256

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Fredrik Hjelmqvist: Reformator och boksamlare. Några anteckningar om böcker som tillhört Michael Agricola

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

256 FREDRIK HJELMQVIST.

är han som studerat med den i rött bläck doppade pennan i sin hand kan man
finna däri att bland de understrukna uttalandena också påträffas det citat från
Aristoteles Politica, som Agricola nedskrivit i den kungl, biblioteket tillhöriga
laghandskrift, som förvärvades av honom i Pernå den 7 december 1540: »Ciuitatis
in-stituta non ad viuendum tantum, sed ad bene viuendum.»1 Citatet är hämtat från
Raphael Volaterranus sammanfattande översikt av innehållet i Politica, Liber III.
Att döma av anteckningarna är det huvudsakligen Politiken, den Nikomachiska
etiken, Retoriken och Hushållningsläran som varit föremål för Agricolas intresse. Den
schematiskt uppställda tablån över olika affekters inbördes förhållanden, som
han upptecknat på första delens sista sida och på den andra delens titelblad, går
direkt tillbaka till etiken. I Politiken kan man lägga märke till hans
understrykande av Aristoteles argumentation till förmån för valriket. Understrykningarna
avse måhända huvudsakligen att underlätta inträngandet i Aristoteles filosofiska
system, men det är å andra sidan ej alldeles otänkbart att de, sedda i ett större
sammanhang, kunna lämna bidrag till kännedomen om Agricolas egen åskådning.

Angående bokens öden efter Agricolas död får man ej många upplysningar. På
främre pärmens insida finner man Carl Fredrik von Eckleffs .exlibris i den variant
som upptar kronan och genien över vapnet. Boken ingår som nummer 36 i
»Förteckning uppå Herr Cancellirådet Carl Fr. Eckleffs ansenliga boksamling . . . som
... kommer genom auction at försäljas den 1769 uti Hörnhuset vid Drott-

ning- och Fredsgatorna N :o 20». En senare ägare har överst på samma pärm
skrivit sina initialer E. H. C. F. Stockh, die XVI oct. MDCCLXXIIL Det är
intet som hindrar att arbetet bar ingått i den stora donation, som Gjörwells måg
norrköpingsgrosshandlaren Johan Niclas Lindahl skänkte Svenska akademien i olika
repriser med början den 5 april 1804.

Efter återkomsten till Finland har Agricola inköpt den andra av de till hans
bibliotek hörande volymerna, som för närvarande förvaras på Stockholms
stadsbibliotek. Det är Cosmographia; Beschreibung aller Lender durch Sebastianum
Munste-rum, Basel 1544. Liksom de flesta av de förut här omnämnda arbetena har även
detta mycket snart efter utgivningen förvärvats av Agricola, ty redan den 20 juni
1545 lämnade han det som »underpant på vänskaps- (eller möjligen släktskaps-)
förbindelsen» till fogden på Nyslott Clemet Henriksson. Boken är illa medfaren dels
genom en närgången skärning vid inbindningen, dels genom fuktskador. Den av
Agricola i hans vanliga präntstil med rött bläck skrivna ägareanteckningen överst på
titelbladet är därför tyvärr till vissa delar bortskuren och till andra delar oläslig.
Den börjar tydligen med Michaelis Agricolas, varefter några ord
skurits bort. Man kan gissa att där stått Über continens, ty sedan följer ett
omnämnande att boken innehåller: avbildningar av vidunder och allehanda andra figurer
(q[uo]rundam m[onstro]r[um] br[eve] [et] Figurar[um] varietatem).
Anteckningen avslutas Ano 1545 Iunij 20 in vsum C 1 e m e [n] t [i s]
hen-rici... Nyeslote praefecti in pignus necessitudinis. Det
efter henrici stående ordet är måhända fogden Clemets släktnamn, som Agricola
skriver ut för att skilja honom från sin svåger Clemet med tillnamnet Krok.
Agricolas intresse för geografiska skildringar och inte minst för »monstra», för
vidunder, har Dahlberg redan påpekat med ledning av understrykningar som han gjort
i sin upplaga av Strabo. Även ur en annan synpunkt kan Munsters Cosmographia
ha varit av intresse för Agricola. Den innehåller bl. a. en översättning på finska av
Fader vår.

1 Ang. laghandskriften se Carlsson, Rester, s. 352.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1936/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free