- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugoförsta årgången. 1936 /
257

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Fredrik Hjelmqvist: Reformator och boksamlare. Några anteckningar om böcker som tillhört Michael Agricola

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

REFORMATOR OCH BOKSAMLARE.

257

Clemet Henriksson — Clemet skrivare, den »finske Clemet» som han brukar
kallas till skillnad från en annan av Gustav Vasas skrivare — var fogde på Nyslott
och över Nyslotts län åren 1542—1546. Han efterträdde som fogde Peder skrivare,
måhända samme Peder skrivare, som i Erik XIV:s nämnds dombok den 6 okt. 1562
(Historiska handlingar 13, s. 50) nämnes som hans svärfar. Denne Peder skrivare hade
efter Clemets död tillägnat sig förfoganderätten över ett Clemet tillhörigt halvt
skattehemman i Repola by i Viborgs län. Nämnden tilldömde emellertid hemmanet
Clemets brorson Gabriel Mortenson, då Clemet avlidit utan barn. Savolax var
ett gränslandskap, och slottsfogden på Nyslott hade en svår och ansvarsfull uppgift
under de ryska gränsoroligheterna. Konung Gustav var inte alltid belåten med
Clemets åtgärder och gav honom d. 23 september 1544 en allvarlig förmaning att
bättre ge akt på de ryska förehavandena och utförligare rapportera därom.
Förmaningen tyckes haft verkan, ty Rasmus Ludvigsson omtalar i sin krönika för år
1545 att Clemet skrivare detta år lyckades fördriva ett ryskt parti, som brutit sig in
över gränsen. Savolaxboarna ha klagat över att Clemet liksom hans företrädare
utkrävde mångahanda olaga räntor av dem. Genom en den 6 sept. 1545 avkunnad dom
fritogos de också från dessa olagliga utskylder. I början av 1547 måste Clemet
lämna fogdebefattningen till följd av sjuklighet.1

Några spår av Agricolas eller Clemet skrivares studier påträffas ej i Munsters
arbete. De marginalanteckningar, som finnas även i denna, äro åtminstone i ett fall
bevisligen skrivna efter 1637. I sammanhang med beskrivningen av Grekland (s.
554) anföres en uppgift som säges vara hämtad ur Loccenius], Period, imp. p. 73,
1637. Det anförda citatet återfinnes också i Loccenius, Periodus imperiorum sive
dissertationes historiæ politicæ de causis incrementi & decrementi illustrium rerum
pub. & monarchiarum, Assyriæ, Persicæ, Macedonicæ, Romanæ. Loccenius
framställning av orsakerna till de fyra stora världsmonarkiernas uppkomst, tillväxt och
avtagande har utgivits dels som ett självständigt arbete, tryckt bl. a. i Wittenberg
1633, dels som en avdelning i en samling Dissertationum politicarum syntagma, av
vilken andra upplagan utkom i Amsterdam 1644. Någon uppl. av år 1637 bar jag
däremot ej påträffat. Att döma av stilen kan man kanske antaga att denna
anteckning och andra av samma hand ha nedskrivits av den Marcus Wilhelmi Betulander,
vars namn finnes på titelbladet. Anteckningarna härröra tydligen från en person
med lärd bildning, och det ligger därför nära att förmoda att man i Betulander har
att göra med en man, som studerat vid något av de svenska universiteten. Namnet
påträffas dock ej i Lagus, Album studiosorum academiae Aboensis 1640—1827 och
inte heller i de delar som utkommit av Uppsala universitets matrikel. I denna
senare finner man emellertid en Marcus Wilhelmi Helsingus inskriven den 4 mars
1632 under Joannes Loccenius rektorat. En undersökning av Helsinge nations
matrikel ger vid handen att en Marcus Wilhelmi Björkman år 1632 inskrevs i nationen.2
D,et kan knappast råda något tvivel att det är denne som varit ägare till Munsters
Cosmographia, fastän han på titelbladet använt en latiniserad form av sitt namn,
Betulander. I nationsmatrikeln tillägges om honom »Pastor in Delsbo. Vir dives et
quod liberis careret, liberalis erga ecclesiam et bonarum artium studiosos erat.
Medicinae haud rudis, cirka An. aetatis 60 moritur. Ad comitia Gothoburgensia An.
1660 circa mortem Regis Caroli Gustavi habita, deputatus ordinis Sacri ex Helsingia
boreali erat. Elegantibus ministerii donis clarus, tam in concionando, quam missam

1 Gustav I:s registratur. — Historiska handl. 20, s. 109. — Arwidsson, Handl, till
upplysning av Finl. häfder, d. 1, s. 249, d. 2, s. 256.

2 För undersökningen av Helsinge nations matrikel i Uppsala universitetsbibliotek har jag
att tacka bibliotekassistent Carl Hulth.

17—360444. Biblioteksbladet 1936.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1936/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free