- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugoförsta årgången. 1936 /
274

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Litteratur - H. Skönlitteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

274

H. SKÖNLITTERATUR.

starka sida. Även lyriskt glansfulla partier kan man påträffa, så i prologen och domedagsscenerna
på slutet. Personteckningen är föga övertygande, abstrakt hållen som den är. Språket är starkt
överlastat med lärda och tekniska uttryck, vilket emellanåt kan leda tanken till studentspexet.
Stil och komposition hänvisa närmast till Ibsens »Peer Gynt», liksom f. ö. även knittelversen, vars
omusikaliska kantigheter läsaren dock retsamt ofta snubblar över. G. Ld.

Björklund, Ingeborg. Den blå lyktan. Roman. A. B. 1936. 234 s. 5: 50.

Förf. visar med denna roman, att hon också har andra berättaregenskaper än dem hon förut
briljerat med. Här får läsaren till livs en i lätt humoristisk ton berättad liten kärlekshistoria i
en stockholmsk vardagsmiljö, som plötsligt visar sig inrymma även högst romantiska och
äventyrliga händelser och personer. Det hela har blivit en biandbok, vars olika ingredienser inte
kunnat smälta samman, men trots detta har boken åtskilliga förtjänster. Den är bl. a. verkligt
underhållande skriven. H. K.

Brodin, Knut, [utg.]. Vaggvisor. Ramsor, låtar och visor. A. B. 1935.
119 s. 111. (35431) 4: 25.

Denna samling visor är enligt företalet »gjord först och främst med tanke på att visorna skola

sjungas–––––-enkelt och okonstlat för de små». Utg. säger sig vidare ha medtagit endast sådana

visor, »som visat sig ha hemortsrätt vid vaggan–––––-». Detta kan omöjligt gälla alla visorna,

t. ex. de båda varianterna på det urgamla motivet om den utestängde älskaren, vilket
visserligen är roliga visor, fast knappast lämpade för små barn; eller den kända vallvisan »Tulu, tulu,
mig ville de taga med våld» — likaledes anförd i två varianter. En mängd underliga dialektord
äro obegripliga för de flesta och borde ha förklarats eller ersatts, om visorna skola kunna sjungas
»enkelt och okonstlat». Men i samlingen finnas så många gamla kända visor, och så många nätta
och lättsjungna melodier, att samlingen måste roa. Ej minst utanför barnkammaren. H. W—r.

Colliander, Tito. Taina. Eah. 1935. 210 s. 4: 75.

En liten historia från den gränstrakt på Karelska näset, som lockat så många berättare
genom sin pittoreska miljö och sin rysk-finska befolkning av emigrantspillror, uppkomlingar och
grekisk-katolska bönder. Taina är en rysk flicka, som rymmer över från Bolsjevikien men som
har svårt att finna sig till rätta i den nya omgivningen. Hennes yttre och inre upplevelser återges
med den utsökta kleinkunst och stillsamma stämningsrikedom, som också utmärker Olof Enckells
skildringar från samma miljö. En bok för finsmakare och för drömmare. S. R—n.

Cyrus, Anders. Ett spöke ser på jorden. Äventyrsroman. Med
illustrationer av Einar Forseth. N. o. k. 1935. 224 s. 111. 4: 50.

En pojkhistoria med fantastiska inslag efter mönster av Wells och andra. Både uppslagets
utformande och språkdräkten vittna om att förf. ännu ej fullt behärskar den litterära tekniken.
B. M.

Dhejne, Hans. Romantiker på resa. Dikter. Nst. 1935. 92 s. 3: 50.

Ehuru förf. i denna diktsamling tagit med några poem av större format, har han nu som förut
sin styrka i den poetiska miniatyren, i förmågan att fånga en ögonblicksstämnings doft och ton
och att med ett utomordentligt sinne för de sprödaste skiftningar och valörer skänka gestaltning
häråt. De, som sätta värde på »lyrik» i detta ords centrala betydelse, skola säkert med
tacksamhet taga emot även denna samling av den senfödde skånske romantikern. M. F.

Eurén-Berner, Lisa. Sju år med Artur. Roman. B. W. 1935. 222 s.

3- 75-

Delvis ganska lustiga kåserier om ett ungt äktenskap, vilka dock säkert bäst lämpat sig för
publicering i en söndagsbilaga. M. L.

Fitinghoff, Laura. Född med märket. En roman från förra seklet. Lb.
1935. 202 s. 3: 75, inb. 5: 25.

En visserligen god bok om hur en duktig hustru kämpar för att hålla kvar sin man, »född
med märket», d. v. s. med dryckenskapsbegäret i sig, på det rättas väg. Och när det gått illa för
honom och han kommit i fängelse, håller hon hjältemodigt hemmet och barnen uppe, tills han
återvänt och allt artar sig bli bra igen. Man vill blott anmärka, att motsatserna mellan de goda
och de dåliga karaktärerna äro alltför starkt färgade. M. F.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1936/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free