- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugoförsta årgången. 1936 /
294

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Kurt Boehme: Stadsbiblioteken och de studieintresserade

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

294

KURT BOEHME.

orimlighet förutsätta, att en bibliotekarie kan vara insatt i alla vetenskapens grenar.
Vid nyinköp har dock bibliotekarien hjälp att hämta i fackpressens recensioner,
centralbibliotekariernas listor över nyutkommen litteratur etc. För utgallringen av
föråldrad litteratur finnas inga motsvarande hjälpmedel. Skulle icke nyhetslistorna
kunna kompletteras med förteckningar över litteratur, som ej längre återger den
vetenskapliga forskningens resultat?

Bibliotekens inköp måste även sovras med hänsyn till låntagarnas behov.
Visserligen vända sig biblioteken till individen, men det vore ett brott mot bibliotekens
grundidé, det ekonomiska utnyttjandet av boken, om inköpen verkställdes med
uteslutande hänsyn till enstaka personers behov. I praktiken bliva därför biblioteken
tvungna taga väsentlig hänsyn till hur allmänt utbrett behovet efter en viss bok kan
vara, det blir en omdömesfråga för bibliotekarien, att avgöra vilka av allmänhetens
krav som äro berättigade och vilka icke äro det. Ej heller detta är en lätt
uppgift. Det är icke givet, att de önskningar som uttryckas mest högljutt också äro
de mest berättigade, tvärtom är folkets röst ofta ett saknadens rop efter
Courts-Mahler, Leonard Strömberg och Agnes v. Krusenstjerna. Säkrare svar än direkt
uttryckta önskningar torde lånestatistiken lämna, men naturligtvis måste den som
all statistik studeras med kritik för undvikande av felläsning av resultaten. En
fackavdelning kan i ett bibliotek visa minimal utlåning, men slutsatsen att behovet av
litteratur i det facket är ringa kan vara alldeles felaktig, orsaken till det ringa
anlitandet kan i stället vara ett otillräckligt eller olämpligt bokbestånd. Det är också
på sin plats att påpeka, att när det gäller diskutera stadsbiblioteken och de
studie-intresserade ger lånestatistiken för de särskilda fackavdelningarna ringa eller ingen
upplysning. Tag som exempel avdelning N, den domineras väl överallt av
reseskildringarna, och beträffande dessa kan man väl sällan räkna med, att de läsas av
något djupare studieintresse. Ett analogt fall finner man på avdelningen Religion,
som fullständigt domineras av de uppbyggliga berättelserna.

Om Religion och Geografi i vår statistik således i huvudsak representera
nöjesläsning är däremot förhållandet det motsatta beträffande Teknologi och Ekonomi,
där nöjesläsningen är inskränkt till ett minimum. Dessa fackavdelningar äro vidare
ur rent materialistisk synpunkt bibliotekens viktigaste. Det är på dessa den stora
del av samhällets befolkning som trätt ut i förvärvsarbete inom de praktiska facken
främst finner möjlighet till förkovran inom sina yrken, och därmed också möjlighet
till förbättring av sin ekonomiska ställning, eller åtminstone bibehållande av denna i
en tid av allt mera skärpt konkurrens. Därför blir anskaffandet av ett tillräckligt
bokbestånd på dessa avdelningar en av de viktigaste punkterna vid
stadsbibliotekens bokinköp.

Det råder ett egendomligt förhållande beträffande den allmänhet som lånar dessa
litteraturgrenar. I fråga om teknologi har man nog många medelålders låntagare,
men beträffande handelslitteratur så gott som uteslutande en yngre generation. Nu
är det ju glädjande, att ungdomen försöker följa med sin tid och har ögonen öppna
för betydelsen av vidare utbildning, men nog tycker man, att detta skulle vara lika
viktigt för den kategori, som redan hunnit förvärva en självständig ställning.
Förhållandet synes icke kunna förklaras av att affärsmännen själva köpa erforderlig
litteratur, åtminstone ge förfrågningar i bokhandeln till svar, att försäljningen av
handelslitteratur är minimal.

Sammanfattande vill jag om avdelningarna Teknologi och Ekonomi uttala,
att de inom svenska folkbibliotek borde tillmätas minst samma betydelse som i
Amerikas public librarys, och jag vill ifrågasätta om icke, därest de ekonomiska
resurserna annars ej bliva tillräckliga under nu rådande förhållanden inom den svenska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1936/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free