- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugoförsta årgången. 1936 /
295

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Kurt Boehme: Stadsbiblioteken och de studieintresserade

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STADSBIBLIOTEKEN OCH DE STUDIEINTRESSERADE. 295

biblioteksorganisationen, en nedskärning av de humanistiska fackgrenarna är
motiverad.

Frågan framställes av ekonomiska skäl. Det kan nämligen icke frånkommas att
underhållet av P och Q med ständigt modern litteratur blir dyrbart, och
tenderar att i onödan bliva dyrbarare än det nu är.

Under de senare krigsåren florerade en art bokverk, som träffande
karaktäriserades som »gulaschlitteratur». Det var icke bara luxuösa samlade meterupplagor
utan också många monografier av delvis rätt stort allmänt intresse. Denna
gulaschlitteratur, som man hoppades vara ur världen, har på senar,e tid skjutit ett oroande
stort antal nya skott. Ofta har i prospekten angivits, att inkomsten skall tillfalla
viss institution eller ändamål, men det gör icke saken bättre när det gäller böcker,
som vända sig till en bred publik. En lång rad sådana verk skulle kunna anföras,
men det kan räcka med ,ett par exempel. Det första är den av Svenska röda korset
i år utgivna Mor och barn. Är det rim och reson, att en förening, som anger sig
bedriva socialmedicinsk verksamhet, skall prissätta ett dylikt verk i 25 kronor, när
Lichtensteins Barnavård, som är något under hälften till omfånget, kan säljas i
bokhandeln för 3:75?

Det andra exemplet, och det som .egentligen givit anledning till sakens
upptagande i detta sammanhang är Hantverkets bok. Om biblioteken köpa detta verk få
de visserligen en serie böcker med gott, delvis mycket gott innehåll, men de tvingas
samtidigt inköpa ett större parti otryckt papper bara därför att ett ohanterligt
format och affekterad typografi råkar vara funkis, d. v. s. i detta fall förutsättningen
för att förlaget skall kunna upprätthålla sitt standardpris, 50 kronor per volym. Så
mycket gott vågar man icke uttala om samma förlags nya serieverk, Svenska
folkrörelser. Där kan man ur bibliotekens synpunkt ifrågasätta om verket överhuvud har
något existensberättigande. Första delens innehåll förklarar kanske den
oreserverade rekommendation serien erhållit i en folkbildningstidskrift, men gäller denna
även de planerade porträttgallerierna över fotbollsstjärnor och landstormslottor?
Kunna biblioteken ej göra något till åvägabringande av en mera förnuftig ordning
beträffande det fortsatta utgivandet av dylika serieverk?

Av det tidigare sagda torde framgå, att jag finner bibliotekens utlåning på
de behandlade fackavdelningarna uteslutande nyttig och glädjande. Tyvärr kan jag
icke ge uttryck åt samma känsla när det gäller den medicinska avdelningen. Jag
tvekar icke att deklarera, att en stor del av den utlåning som sker på denna
avdelning helst icke borde äga rum. Biblioteken få väl anses vara avsedda för normala
människor. Tyvärr är den publik, som mest intresserar sig för den medicinska
litteraturen på folkbibliotekens hyllor, icke kroppsligt eller andligt frisk. Upplysning
är nog bra, men det kan icke vara nyttigt, att sjuka i onödan sysselsätta sig med
sina krämpor. Därför blir det en plikt för bibliotekarien att tillse, att materialet
på den medicinska avdelningen sovras så att det ej skadar låntagarna, och häri
inbegriper jag ett bestämt krav på absolut censur gentemot medicinsk vidskepelse.
Missbruk kan nog ändå icke förhindras, nyss konstaterade jag, att Thunbergs Om
bedrägliga läkemedel och läkemetoder använts som lärobok av ,en kvacksalvare.

Det är självklart, att den publik, som studerar exempelvis teknologisk
litteratur, i många fall saknar förkunskaper i vissa ämnen vilka äro behövliga för att
vederbörande skall kunna tillägna sig huvudämnet. Men kunna biblioteken
tillhandahålla de härför nödiga läroböckerna?

Gäller det naturvetenskaperna så finns ju :en del för skolbruk direkt avsedda
läroböcker, men förövrigt är den svenska litteraturen rätt fattig på detta område,
och det lilla som finns börjar bli gammalt. Saken är inte alldeles ägnad att för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1936/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free