- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugoförsta årgången. 1936 /
297

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Kurt Boehme: Stadsbiblioteken och de studieintresserade

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STADSBIBLIOTEKEN OCH DE STUDIÉINTRESSERADE. 297

man väl till slutsatsen, att denna litteratur bör finnas tillgänglig, även med risk
att den lånas av personer, vilka med hänsyn till sitt eget bästa borde själva inköpa
den. Akademiska studerandens litteraturbehov under ferierna är ett svårt problem.
Den litteraturen det gäller avser kvalificerade studier, låntagarkretsen är relativt
liten, och man kan förutsätta, att den behövliga litteraturen till stor del finnes i
läroverksbiblioteken, men där oåtkomlig under den tid den bäst skulle behövas.

Kan det nu vidare anses riktigt, att stadsbiblioteken skola tillhandahålla
bred-vidläsningslitteratur åt läroverksungdom? Om denna verkligen för sina studier
behöver anlita stadsbiblioteken, då blir man ju tvungen draga slutsatsen, att
läroverksbiblioteken ej äro i stånd att ensamma fylla sin uppgift. Härmed är dock icke
saken utdebatterad från stadsbibliotekens synpunkt. Stadsbiblioteken hava att även
taga hänsyn till dem som bedriva skolstudier per korrespondens. Mot dessa hava
läroverksbiblioteken givetvis inga skyldigheter, och därför uppstår i alla fall behovet
för stadsbiblioteken att anskaffa med lärjungebiblioteken identisk litteratur. Men
då de korrespondensstuderandes antal är relativt litet, kan läroverkslärjungarnas lån
medföra ett ökat utnyttjande av denna litteratur, vilket för stadsbibliotekens del
kan vara bestämt fördelaktigt. Oavsett hur man vänder på saken, kan man dock
som faktum fastställa, att stadsbiblioteken inofficiellt påtagit sig en del av de på
läroverksbiblioteken vilande uppgifterna.

Vad som vidare komplicerar bedömningen av förhållandet mellan
läroverksbibliotek och stadsbibliotek är, att i ett flertal fall läroverksbiblioteken haft till
uppgift att verka som stadsbibliotek. Detta har dock så småningom fallit i glömska,
och när så städernas moderna biblioteksfråga krävt sin lösning, hava nya
stadsbibliotek grundats helt fristående från läroverken. Kontinuiteten har brutits.

I dessa dagar hava läroverksbiblioteken förlorat all betydelse för allmänheten,
och detta därför att de jämfört med stadsbiblioteken äro praktiskt taget
otillgängliga. Man kan icke lasta läroverken och ännu mindre läroverksbibliotekarierna för
detta, men ett bibliotek, som hålles öppet på förmiddagarna två à tre halvtimmar i
veckan, kan icke anlitas av annat än en försvinnande minoritet av ett samhälles
befolkning. Detta är beklagligt med hänsyn till läroverksbibliotekens för verkligt
studieintr,esserade värdefulla bokbestånd. Problemet om allmänheten och
läroverksbiblioteken diskuterades redan vid Sveriges allmänna biblioteksförenings 4:de
årsmöte. Inledaren yttrade då, att ,ett läroverksbibliotek och ett stadsbibliotek i samma
stad borde rätt länge kunna utvecklas vid sidan av varandra utan att inkräkta på
varandra eller att en sådan anordning behövde bli ur allmän ekonomisk synpunkt
olämplig. Om förhållandena, så som de utvecklat sig, nu blivit ur ekonomisk
synpunkt olämpliga kan endast en omsorgsfull utredning besvara; att biblioteken så
tillvida ingripa på varandras områden att de inköpa delvis samma litteratur kan
däremot utan vidare fastslås. Från denna synpunkt blir ordnandet av förhållandet mellan
stads- och läroverksbiblioteken en nödvändig förutsättning för fyllandet av de
stu-dieintresserades litteraturbehov.

Svenskt folkbiblioteksväsende lider redan genom dualismen kommunal- och
studiecirkelbibliotek. Att så skulle bliva fallet har ju också förutsatts i
biblioteksförfattningen, men man har sökt minska olägenheterna genom de föreskrivna
bibliotekariesammanträdena. För vid skolor knutna bibliotek finnas inga motsvarande
föreskrifter. Situationen i en medelstor stad är därför som regel följande: ett
läroverksbibliotek, ett folkskolebibliotek och ett stadsbibliotek med barnavdelning, alla
statsunderstödda, men arbetande utan någon närmare kontakt. Häri måste ändring
ske för att ett rationellt biblioteksarbete skall kunna bedrivas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1936/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free