Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - K. Ågren: En handbok för skolbiblioteket (Recension)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300 EN HANDBOK FÖR SKOLBIBLIOTEKET.
verk och andra läroanstalter kan boken säkerligen bli till gagn, dels genom att
mycket av de råd och anvisningar, som ges, helt naturligt har sin tillämpning även där,
och dels genom de impulser i övrigt, som den ger. Det intresse, som vid
läroverken t. ex. nu aktualiserats genom 1935 års Metodiska anvisningar till
undervisningsplanen bör kunna få ett gott handtag genom denna framställning — i väntan
på en handledning, som speciellt tillgodoser den högre skolans behov.
Författaren behandlar först bibliotekstekniska frågor ur skolbibliotekssynpunkt:
lokaler, bokinköp, klassbibliotek eller ej, klassificering, reklam o. s. v. Det är ingen i
allmänna ordalag hållen utredning, utan huvudvikten lägges på praktiska råd och
påpekanden. Även om meningarna på en del punkter kanske gå isär, eftersom
biblioteksförhållandena äro så skiftande, är det tacknämligt att få ta del av en
sakkunnigs erfarenheter. De följande kapitlen ge synpunkter på det alltid lika
brännande problemet om principerna för urvalet av barn- och ungdomslitteratur. Det
säges kloka och måttfulla ord — vid behov saknas inte heller värmen — om
sagoboken, flickboken och äventyrsboken, om konkurrensen med den kolorerade
veckopressen, om språk- och framställningsform (slang, »förklädda» fackböcker), om
kapitelindelning och illustrationer.
Huvudpartiet av boken behandlar så bibliotekets ställning i skolans arbetsliv.
»Vi böra icke längre tala om bredvidläsningsböcker. Skolbiblioteket får icke längre
betraktas som någonting bredvid undervisningen utan som något väsentligt i
densamma» — det är grundtonen i framställningen. I överensstämmelse härmed ger
författaren en redogörelse för olika vägar att ge biblioteket denna centrala
ställning i skolarbetet. Kapitelrubriker som Fyllnadsläsning, Kompletterande läsning,
Insamlande av kunskapsstoff, Skolbiblioteket och museet, Skolfilmen och
biblioteket, Skolradion och biblioteket, Bokundervisning ge en föreställning om de många
olika sidor av problemet, som tagas upp till behandling. Det lämnas en mångfald
av konkreta exempel på tillvägagångssätt och på arbetsuppgifter, som kunna ges. Och
det är inte endast erfarenheter från Göteborgs horisont, som ligga till grund, utan
författaren har också som ledare av kurser i bibliotekets utnyttjande, som han
hållit på ett flertal platser för folkskolans lärare, fått en vidare överblick över
problemet. I förordet utlovar han ytterligare arbetsuppgifter i anslutning till de
litteraturförteckningar, som därefter följa. Dessa upptaga mer än ett 100-tal sidor
och äro av en imponerande mångsidighet och fyllighet. Först lämnas förteckningar
över litteratur till klassbibliotek. För folkskolans femte klass t. ex. omfattar listan
ett 40-tal berättelseböcker och ett lika stort antal facklitteratur. Rikhaltiga
litteraturanvisningar till skolans olika ämnen följa därefter, och till dessa ansluta sig
t. o. m. förteckningar över litteratur till valda avsnitt, t. ex. Våra samfärdsmedel,
Sveriges metallindustrier, Samhällets hälsö- och sjukvård, Skatteväsen och budget.
Felaktigheter ha väl icke alldeles kunnat undvikas, och förteckningar av detta slag
måste enligt sin natur bli relativt hastigt föråldrade, men lärare och bibliotekarier
ha med allra största tacksamhet tagit emot den värdefulla hjälp att i skolan göra
allvar av talet om bibliotekets centrala plats i skolarbetet, som dessa
litteraturförteckningar ge.
»Skolbiblioteket och undervisningen» har i pressen rönt entusiastiskt
mottagande, vilket är att med tacksamhet anteckna. Obestridligen inrymmer den en
mängd av uppslag rörande möjligheterna att utnyttja biblioteket i undervisningens
tjänst och kommer därför säkerligen att bli till största nytta för den intresserade
läraren och bibliotekarien.
K. Å.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
