Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elisabeth Berggren: Några amerikanska biblioteksintryck 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA AMERIKANSKA BIBLIOTEKSINTRYCK 1936.________ II
rekt in i bottenvåningen. I stället för att dra uppmärksamheten till byggnaden som
sådan, även om den är mycket vacker, har man lagt huvudvikten vid de stora
skyltfönstren, 12 till antalet vid huvudgatan och 1 vid sidogatan, som genom sitt
innehåll skola reklamera för verksamheten och dra besökarna till biblioteket. Det är något
oändligt mycket mer inbjudande och lättillgängligt över detta än de övrigas mer
högtidliga och förnäma placering. Från vestibulen kommer man direkt in i hallen,
som man sökt göra till centrum för de skilda läsesalarna, och där man så vitt
möjligt samlat det tekniska arbetet. Den är som vanligt byggd som atrium med
takbelysning och inredd med marmor och valnöt, pelare och målningar. Runt väggen
löper ett fyndigt arrangerat dekorativt mönster med motiv från de första
boktryckarnas bomärken fram till de amerikanska förläggarnas av i dag. Man konstaterar
här i smått amerikanarnas iver att anknyta till äldre tradition, att betona sin kulturs
rötter, utan att för den del glömma sin egen insats. På kortsidorna finnas de mer
pedagogiska bilderna av Caxton, den första engelska boktryckaren, som överlämnar
sin första bok till Margareta av Burgund, och av Gutenberg och hans press efter
ett gammalt kopparstick.
Diskarna inta en mycket undangömd plats, dragna utmed väggen, till vänster
utlåning, till höger igenlämning och inskrivning. Här användes s. k. »clerical
wor-kers», icke utbildad personal, tillsammans med utbildade assistenter. Dessa clerical
workers upptas på det gemensamma schemat och utföra en hel del av det tekniska
arbetet, stämpling, sortering, insättning av bokkort och mycket annat. Men
granskningen av varje bok, innan den går till hyllan, utföres av en assistent. Utstämplingen
skötes .enbart av clerical workers, under det man anser igenlämningen kinkigare och
därför gärna har en assistent med där. Hos oss är uppfattningen snarare tvärtom,
att det är viktigare att se till vad låntagarna ta med sig och där hjälpa till rätta i
sista stund, ehuru ju detta i regel är omöjligt i en hårt anlitad expedition. I de
amerikanska biblioteken och i Baltimore framför allt lägges vikten vid rådgivning
på ett långt tidigare stadium. Disken är enbart till för expediering av redan valda
böcker. Man reder sig därför med dessa clerical workers, en billig arbetskraft, i
disken, och använder ännu icke stämpelmaskiner, ehuru man var fullt inställd på
att senare anskaffa dylika, då Gaylord-maskinen blivit vidare utvecklad. I allmänhet
ställde man sig välvilligare till den än till Dickman Book Charger. På många håll,
dock inte i New York, använde man clerical workers i disken utan att på något
sätt artskilja arbetet från assistenternas. Och här i Baltimore var ett tydligt
exempel på diskens och diskarbetets nödvändiga degradering i ett starkt anlitat
bibliotek.
Däremot intar rådgivningen en framstående plats. Mitt i hallen på ömse sidor
om ingången till det stora allmänna referensbiblioteket äro två
upplysningstjänstemän placerade framför den stora katalogen. De ha att i första rummet ta emot den
besökande, hjälpa till med katalogen och hänvisa till de olika läsesalarna. Till höger
är en avskild plats beredd för »readers’ adviser’s guide», som har att ta hand om
den individuella hjälpverksamheten, att göra upp boklistor och hela studieplaner för
enskilda eller för studiegrupper, som äro i behov därav. Det är ju naturligtvis bara
en utvidgning av det arbete, som förut fördelats på olika håll i den mån
vederbörande tjänstemän hade tid därmed. Men i och med att i de större biblioteken särskilda
tjänster anslagits för detta ändamål, har rådgivningsverksamheten fått ökad
betydelse, och det kan bli tal om en helt annan personlig vägledning än förut. Denna
person skall då stå i kontakt med övriga grenar iav folkbildningsverksamheten, med
skolor och undervisningsanstalter, och i varje speciellt fall kunna ge individuella råd.
Så mångfaldiga bildningsmöjligheter, som numera stå till buds utöver högskolornas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
