Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elisabeth Berggren: Några amerikanska biblioteksintryck 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA AMERIKANSKA BIBLIOTEKSINTRYCK 1936. 15
för de besökande och ur kontrollsynpunkt, har man placerat mindre efterfrågade
böcker i magasin i direkt förbindelse med facksalarna. Ändå får man rum med 120,000
volymer på öppna hyllor. Då alla salar blivit inredda och tagits i anspråk beräknar
man sittplatser för elva hundra personer. Bokbeståndet är för närvarande 400,000
band med plats för 1,600,000 band. Med filialernas böcker uppgår bokbeståndet
till 660,000 band. Huvudbiblioteket utlånar cirka 800,000 volymer per år, de 27
filialerna och skolbiblioteken 1,900,000. Baltimore har 800,000 invånare, vilket gör
cirka 3,3 lån per invånare. Utlån per assistent och år utgör 12,000 band, en
relativt låg siffra, som visar hur mycket tid för annat arbete, som gives.
Och ändå, hur lyckat detta bibliotek än är, något saknas där i alla fall.
Egendomligt är, att man i Amerika icke helt kan komma ifrån de klassiska förebilderna och
icke heller i fråga om inredning kan komma stort längre än till efterbildning.. Det
skulle vara roligt att se den dag, då man helt frigjorde sig från gammal tradition
och gjorde något eget nytt. Som det nu är får man på sin höjd se »the modernistic
style» på restauranter och i biografer, icke i offentliga byggnader. Kanske det därför
vore trevligast just nu att liksom Buffalo ha byggmöjligheterna framför sig. I
Buffalo finns visserligen efter våra begrepp fullt passabla lokaler, men ohjälpligt
föråldrade efter amerikansk måttstock. Byggfrågan är därför brännande, och det skall
bli intressant att se, vad man kommer att bestämma sig för.
De stora problemen i amerikanskt biblioteksväsen »The national federation aid»
och county-library-rörelsen kom jag icke i direkt beröring med under min resa. Det
är problem som föga berör de stora självförsörjande städerna.
County-library-rörelsen tog först fart i Kalifornien, men har på senare år utvecklat sig också i de
östligare staterna. M,en centra för dessa landsbibliotek ligga i de små, ur turistsynpunkt
mer obskyra statliga huvudstäderna. Vad National federation aid, d. v. s. statens
ingripande och stödjande verksamhet, beträffar ställde man sig i allmänhet välvilligt
avvaktande. Något direkt intresse finns ju icke för de stora biblioteken, som icke
ha något att vinna på statens ingripande. På en del håll var man rädd för det
beroende som skulle följa, och för att biblioteken skulle dras in i den allmänna
politiseringen. Emellertid de storartade bibliotekssystem, som den besökande inte kan
undgå att lägga märke till och beundra, nå endast en ringa del av befolkningen. Vad
det nu gäller är att skapa tillgång till bibliotek för 45 miljoner människor och skapa
förbättrade möjligheter för 40 miljoner. Det är icke små problem som föreligga.
En första början gjordes i juni, då Roosevelt anslog den blygsamma summan av 25,000
dollars för upprättandet av en biblioteksbyrå, »federal library agency», sorterande
under undervisningsministeriet. Här är första gången en konsulentinstitution, som
skall övervaka biblioteksrörelsen i Förenta istaterna. Den skall befordra samarbetet
mellan olika slag av bibliotek och mellan biblioteken och övriga
folkbildningsinstitutioner, befrämja bibliotekens deltagande i »federal projects» samt bidra till
upprättandet och utvecklingen av offentliga bibliotek, skolbibliotek och andra i landet.
Hur blygsam början än är, anses i varje fall inrättandet av denna institution som
en av de viktigaste händelserna i amerikanskt biblioteksväsen.
Elisabeth Berggren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
