Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - L. Biografi (med genealogi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
L. BIOGRAFI (MED GENEALOGl).
45
Arbetet utgör icke i första hand en skildring av fångvårdens utveckling under senare tid.
Boken ger ej någon bild av den strid mellan gammalt och nytt, som ju även på fångvårdens område
kommit till uttryck. Den är emellertid ett stycke kulturhistoria, flärdfri, tillförlitlig och
varmhjärtad som författaren själv och med plats för en välgörande och oförarglig humor. I bokens första
del berättar författaren om barndomshemmet, om seder och bruk, om sägner och vidskepelse i
en undangömd landsända. Till detta avsnitt av boken hör också en intressant skildring av de
stora väckelserörelserna på 1870- och 80-talen. I mittpartiet möta vi författaren såsom
fångvårdsman. Det är inte många, som i tidningar och böcker, visat sig kunna skriva sensationsfritt om
fångar, fängelser och fångvård. Ulrik Leander kan emellertid detta. Typerna bland fångar, som.
han skildrar, äro alla helt visst precis sådana som författaren med sina på samma gång kloka och
goda ögon sett dem under sin dagliga gärning. Boken avslutas med några både roande och
intressanta episoder från författarens riksdagsmannatid. Slutomdömet om Leanders bok måste bli
detta: det är en kulturellt värdefull bok, en alltigenom sann bok och en rolig bok. E. W—k.
Niemöller, Martin. Från u-båt till predikstol. Övers, från tyskan av
Harald Hallen. Lb. 1936. 176 s. 111. portr. Lb. (36231) 4: 50, inb. 5: 75-
Orig:s titel: Vom U-Boot zur Kanzel.
En av den tyska s. k. bekännelsekyrkans främsta representanter är Berlinkyrkoherden Martin
Niemöller, vilken under världskriget tjänstgjorde som sjöofficer och efter fredsslutet av inre skäl
drevs att bli präst. Här skildrar han nu utförligt sina öden och äventyr som u-båtskapten samt
meddelar mera kortfattat sin övergång till prästämbetet. Hg Pl.
Penn, William. Fogelklou, Emilia. William Penn. En bok om samvete
och stat. A. B. 1935. 322 s. 111. portr. kart. litt. Lb. (35400) 9: 50.
På grundval av djupgående forskningar skildras här den kände grundläggaren av
Pennsylvania, W. Penn (1644—1718). Den konkreta och innehållsrika framställningen prydes av flera
tidstypiska illustrationer. Källförteckning finnes, men tyvärr saknas personregister. Hg Pl.
Stephanie [österrikisk kronprinsessa]. Jag skulle bli kejsarinna. Minnen,
nedtecknade av den sista kronprinsessan av Österrike-Ungern, prinsessan
Stephanie av Belgien, furstinna av Lónyay. Övers, [från tyskan] av Karin Boye.
A. B. 1936. 182 s. 111. portr. Lb. 7: 50, inb. 10: 50.
Orig:s titel: Ich sollte Kaiserin werden.
En värdig och sobert hållen självteckning av ett olyckligt furstinneöde. Den sista
habsburgska kronprinsessan berättar om sitt — ofta enformiga — ungdomsliv vid det belgiska hovet, sitt
tidiga bortgivande till kronprins Rudolf av Österrike och sitt samliv med denne fram till
katastrofen i Mayerling — hon var vid dramats utspelande ännu ej 25 år gammal. Förklaringen till
kronprinsens tragiska död söker hon främst i dennes egendomligt tudelade natur, i hans väsens
brist på stadga; tillvaron av vissa politiska planer antydas även, men vari dessa bestodo var ej
heller henne närmare känt. — Översättningen är allt lov värd. A. B. C.
Tessin, Carl Gustaf. Holst, Walfrid. Carl Gustaf Tessin. En
grandseigneur från 18:e seklet. H. G. 1936. 280 s. 111. portr. litt. Le. (36271)
7: 50, inb. 10: —.
Det svenska 1700-talets mest lysande kulturpersonlighet är säkerligen Carl Gustaf Tessin,
den siste ättlingen av familjen Tessin, som blott levde i tre generationer i Sverige men dock hann
göra en så djupgående insats i vår andliga och politiska historia. Som statsman och diplomat,
som talare, författare, hovman och beskyddare av lärda och konstnärer spelade Carl Gustaf
Tessin en dominerande roll i sin tids allmänna odling, och att han nu fått en biografi är i hög grad
glädjande. Förf. är en grundlig Tessinkännare, och hans framställning förenar saklig insikt med
ledig och fängslande skildringskonst. En bok för alla bildningsintresserade. O. W—n.
Wallin, Georg, d. y. Andræ, Tor. Georg Wallin. Resor, forskningar och
öden. Diak. 1936. 463 s. Le. (36147) 7: 50.
En både stilistiskt och dokumentariskt högtstående skildring av Georg Wallin d. y. (död som
biskop i Göteborg år 1760). Den stundom rent av bländande framställningen vidgar sig till en
konkret teckning av ett viktigt brytningsskede i vårt folks andliga historia. Hg Pl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
