- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugoandra årgången. 1937 /
60

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm får moderna sjukhus bibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STOCKHOLM FÅR MODERNA SJUKHUSBIBLIOTEK.

Ända sedan 1932 har på Stockholms sjukhusdirektions bord legat en på
biblioteksstyrelsens uppdrag av stadsbibliotekarien Fredrik Hjelmqvist utarbetad P. M.
innehållande ett av styrelsen tillstyrkt förslag till organiserandet av
biblioteksverksamheten vid Stockholms stads sjukvårdsinrättningar. Då nu den ekonomiska
pressen lättat har direktionen upptagit frågan och stadsfullmäktige anvisat medel för
sakens ordnande.

I stadsbibliotekariens P. M. framfördes bl. a. följande synpunkter:

»Stockholms stads sjukhusstyrelse har framställt förfrågan, huruvida biblioteksstyrelsen skulle
vara villig att för sjukhusstyrelsens räkning åtaga sig uppgiften att i samråd med vederbörande
sjukhusdirektörer uppgöra en plan för anordnande av patientbibliotek å stadens sjukhus, samt
om biblioteksstyrelsen ville åtaga sig att organisera ifrågavarande bibliotek och övervaka deras
skötsel samt ombesörja allt vad som är att iakttaga för erhållande av statsbidrag till biblioteken.
I så fall önskades en preliminär beräkning av den ersättning, som biblioteksstyrelsen skulle
betinga sig.

Med anledning härav får jag på biblioteksstyrelsens uppdrag avgiva följande utredning och
förslag angående anordnande av bibliotek för patienter och personal på Stockholms stads
sjukhusinrättningar.

Vad administrationen av Stockholms stads sjukhusbibliotek beträffar, tala olika skäl för att
denna organiseras i nära anslutning till Stockholms stadsbibliotek. För sjukhusbiblioteken
skulle detta innebära stora fördelar. Genom en samverkan med stadsbiblioteket skulle
sjukhusbiblioteken kunna mera direkt göra sig till godo de insikter och de erfarenheter av
biblioteksteknisk natur, som äro representerade inom stadsbiblioteket; framför allt skulle katalogiseringen
kunna betydligt förenklas genom användande av stadsbibliotekets katalogkort. Patienter, som
ej lida av smittosam sjukdom, skulle genom samverkan mellan stadsbiblioteket och
sjukhusbiblioteken kunna lättare komma åt böcker, som de kunna behöva för studiet av ett visst ämne,
som de äro intresserade av. För stadsbiblioteket åter öppnar sig på detta sätt en möjlighet att
komma i kontakt med en grupp av Stockholms invånare, som eljest har svårt att begagna sig
av bibliotekets förmåner. Vad Stockholms stad angår synes det därför vara alla skäl att
begagna den möjlighet, som 1930 års biblioteksförfattning öppnar, att styrelsen för det kommunala
biblioteket omhändertar ledningen även av sjukhusens bibliotek, givetvis under den av
sjukhusstyrelsen framhållna förutsättningen, att det därför behövliga kommunala anslaget genom
sjukhusstyrelsens försorg ställes till biblioteksstyrelsens förfogande och vidare under förutsättning
att vederbörande sjukhusledning ombesörjer, att lokaler beredas för bokförrådets förvaring på de
särskilda sjukhusen.

Det torde ligga i sakens natur, att det ur alla synpunkter är förmånligast, om man kan
ordna så, att skötseln av sjukhusbiblioteken omhänderhas av för biblioteksarbete utbildad
personal. Givetvis måste man alltid göra undantag för avdelningar för smittosamma sjukdomar
(häri inräknade också sanatorierna), vilka måste ha sina egna böcker och där utlåningen måste
ske genom sjuksköterskorna (eventuellt någon av patienterna). Likaså torde det vara lämpligast
att undantaga sinnessjukhusen. Även i fråga om dem är det antagligen bäst, att sjukhusets
personal omhänderhar bokutlåningen.

Ledningen av arbetet skulle under stadsbibliotekariens överinseende utövas av en förste
assistent med biträde av nödigt antal andre assistenter.

I Odense är biblioteksarbetet på sjukhuset ordnat så, att biblioteksassistenten besöker varje
sal två gånger i veckan. Antalet patienter utgör något över 300, och biblioteksarbetet på
sjukhuset beräknas i allt taga halva arbetstiden för en assistent. Med denna utgångspunkt skulle
man alltså kunna beräkna, att för ett sjukhus med 650 patienter en assistents hela arbetstid
skulle behövas. Antagligen kan man emellertid ha rätt att utgå från att en del av arbetet,
t. ex. bokanskaffningen och vad därtill hör, tar ungefär samma tid, om det gäller 600 patienter,
som om det gäller 300. Jag anser därför, att man kan räkna med att en person kan ombesörja
boklånen till ett större antal patienter än vad en strikt tillämpning av erfarenheterna från
Odense kan ge vid handen. Det är visserligen möjligt, att denna beräkning ej kommer att
hålla streck, men det synes dock riktigast att framgå med försiktighet, så att ej större personal
tillsättes än som kan vara oundgängligen nödvändigt.

Assistenterna skola ombesörja bokanskaffning, inbindning och katalogisering av böckerna
ej blott för de sjukhus, där de själva sköta utlåningen, utan även för dem, där utlåningen om-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:16:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1937/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free