Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm får moderna sjukhus bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLM FÅR MODERNA SJUKHUSBIBLIOTEK.
61
händerhas av sjukhuspersonalen eller någon av patienterna. Förste assistenten skall leda och
fördela arbetet och skall — under medverkan från vederbörande sjukhus — göra upp förslag
till bokanskaffning. Det brukar i detta avseende framhållas, att böckerna ej böra vara för stora,
ej tryckta med liten stil, ej handla om sjukdom och död o. s. v. Med bokinköpsförslagens
vidare behandling bör förfaras som med stadsbibliotekets egna. Biblioteksstyrelsen bör åtaga
sig att skaffa arbetslokaler åt assistenterna, i den mån deras arbete ej måste vaTa förlagt till
något av sjukhusen.
Den största utgiftsposten i ett bibliotek vid sidan om personalutgifterna gäller bokinköp
och inbindning. I de fall, då vederbörande sjukhus för närvarande ej har några böcker, synes
det nödvändigt, att man anskaffar lämpliga arbeten till ett antal, som åtminstone är lika stort
som patientantalet. Bäst vore givetvis, om antalet böcker redan från början vore något större,
då ej alla läsa lika fort och då det är önskvärt att tillfälle till val finnes i så stor utsträckning,
som förhållandena kunna medge. A andra sidan finns det alltid en del patienter, som ej
kunna eller vilja begagna biblioteket. Jag har därför vid mina beräkningar utgått från en
bokanskaffning, som till antalet böcker motsvarar patientantalet på vederbörande sjukhus, varvid
man torde kunna räkna med något lägre medelpris än vid stadsbibliotekets eget bokinköp. I
den vanliga utlåningen beräknas en bok ej kunna användas mer, sedan den varit utlånad ett
8o-tal gånger. Man torde emellertid ha rätt att anta, att böckerna på sjukhusen komma att
kunna användas något längre tid. Man måste dock helt säkert räkna med att efter tre år en
stor del av bokbeståndet måste ersättas och kompletteras.
Det synes mig slutligen tillrådligt, att biblioteksverksamheten ej sättes i gång samtidigt
över hela linjen. Jag får därför föreslå en utbyggnadstid om fem år.» — Utgifterna beräknades
på följande sätt: Första året (sjukhus med c:a 860 sängplatser). Personal: en förste assistent,
4,600: —. Böcker 5,000: — kr. Div. c:a 1,200: —(bl. a. en bokvagn 250: —, skrivmaskin o. s. v.)
S:a utg. c:a 10,800:—. — Andra året (ytterligare c:a 1,300 sängplatser). Personal: ytterligare
en andre assistent, 8,350:—. Böcker 7,000:—. Div. c:a 1,730:— (bl. a. tre bokvagnar). S:a
utg. c:a 17,000:—. — Tredje året (ytterligare c:a 1,300 sängplatser). Personal: ytterligare en
andre assistent, 12,100:—. Böcker 7,500:—. Div. 1,260:— (bl. a. en bokvagn). S:a utgifter
20,860: —. — Fjärde året (ytterligare 1,040 sängplatser). Personal oförändrad, 12,100: —. Böcker
9,000:—. Div. 1,500:— (bl. a. tre bokvagnar). S:a utgifter 22,600:—. — Femte året
(ytterligare 1,500 sängplatser). Personal oförändrad, 12,100: —. Böcker 11,000:—. Div. 1,510:—.
S:a utgifter 24,610: —. — Sammanfattningsvis ger den gjorda utredningen som synes vid handen,
att för 6,010 sängplatser kräves tre hela tjänter: en förste assistent (lön 3,600:— samt rörligt
lönetillägg), två andre assistenser (lön 2,880: — samt rörligt lönetillägg). För böcker beräknas
efter utbyggnadsperioden 11,500:— kr. (motsvarande 2,000 band, då man som nämnts räknar
med ett band för sängplats, samt en förslitning efter tre år, alltså ett konstant bestånd om 6,000
band).
Biblioteksstyrelsen anslöt sig till stadsbibliotekariens förslag. T. f. sjukhusdirektören Dr
Ernst Sahlgren anslöt sig till samma ståndpunkt. Han anförde bl. a.:
För lösandet av sjukhusbiblioteksfrågan kunna flera olika möjligheter komma ifråga.
1) Bibliotek anordnas å respektive sjukhus och handhavas av sjukhusets egen personal.
2) De å sjukhuset inneliggande patienterna ombesörja själva sina boklån å stadsbiblioteket,
vilket kan^ ske genom anhörigas eller bekantas förmedling.
3) Frågans ordnande i princip enligt biblioteksstyrelsens förslag.
Det första alternativet har redan prövats på flertalet sjukhus; erfarenheten har visat, att
detta ej innebär en tillfredsställande lösning av frågan.
Fördelen med det andra alternativet skulle vara, att det ej medför någon kostnad eller
någon särskild organisation. Nackdelen är den, att svårighet understundom kan finnas för
patienterna att genom ombud få sina boklån effektuerade. Vidare bortfalla de fördelar, som
nedan nämnas, beträffande det tredje alternativet. En fullständig lösning av frågan enbart efteT
denna linje skulle därför ej kunna ernås. Som komplettering till det tredje alternativet är det
däremot av värde.
De största fördelarna med ett system enligt det tredje alternativet, stadsbibliotekarien
föreslår, består i att, därigenom att utbildad sakkunnig personal anställes, bokinköpen kunna
ske efter rationellare riktlinjer, men framför allt i att handledningen av patienternas val av
lektyr kommer påsett högre plan och att eventuella speciella intressen hos patienterna i fråga
om litteraturval på ett sakkunnigt sätt komme att tillgodoses. För stadsbiblioteket öppnade
sig genom detta^ en möjlighet att komma i kontakt med en grupp av Stockholms invånare,
som eljest har svårt att begagna sig av bibliotekets förmåner. Detta sistnämnda system kommer
frän kostnadssynpunkt att ställa sig dyrbarare, men måste likväl på grund av dess förtjänster
föredragas. Vid flera landsortssjukhus har det praktiserats och utfallit till stor belåtenhet.
Enligt biblioteksstyrelsens förslag skulle sjukhusdirektionen ställa det anslag, som för drif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
