Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från biblioteksfronten - Apropos de utländska vandringsbiblioteken. Av Paul Harnesk och Henning Wieslander - Om bokmärken. Av Ragnar Ljung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 OM BOKMÄRKEN.
dessa böcker kosta (då oräknat den lilla distribueringsavgiften) dessutom får
disponera tre andra vandringsbibliotek är ju en anordning, som man varken ur
ekonomisk eller biblioteksmässig synpunkt kan beklaga.
Erfarenheten i Uppsala säges ha visat »att den relativa utlåningen av
vand-ringsbiblioteksböckerna icke på långt när sker i samma utsträckning som
utlåningen av bibliotekets eget förråd av utländsk litteratur». Detta är ju särdeles kuriöst
och anmärkningsvärt, då låntagarna på andra orter allra helst låna nyutkomna
böcker, och av sådana äro ju vandringsbiblioteken i första hand sammansatta. Kan
möjligen förklaringen till detta märkliga faktum sökas däri, att FUV-böckerna
ännu ej kommit in i studiehandböckernas listor över arbeten, som åtminstone en
del av bibliotekets studentklientel måste läsa, och att studenterna »gärna anlita
bibliotekets eget bestånd av utländsk skönlitteratur i original» därför att detta
sammansatts med hänsyn till studieplanerna? För jag har svårt att tänka mig, att
publiken undersöker bokens proveniens och låter denna vara avgörande för
boklånet.
Vad slutligen bokurvalet beträffar, ja, har någon biblioteksman någonsin
sammanställt någon boklista, som ej någon klagat på, eller kommer någon sådan lista
någonsin att se dagens ljus? Jag tror det inte. — Men om man har årliga
vandringsbibliotek, så skola naturligtvis även detektivromanerna vara »tryckta i år».
Såvida icke en enhetlig opinion kräver att man helt utesluter dem. — Vad
bibliotekarie Harnesk säger om Romains’ Les hommes de bonne volonté och andra
romaner i många delar är naturligtvis riktigt. Det har emellertid synts svårt att
hoppa över arbeten, som räknas som litterära händelser, bara för att de utgivits
i flera band. Men det blir väl bäst att göra det, skulle jag tro.
I fråga om bokurvalet kan det kanske också vara av intresse att nämna, att
då i ett cirkulär för något år sedan de i samarbetet deltagande biblioteken blevo
ombedda att inkomma med inköpsförslag, för att så många önskemål som möjligt
skulle kunna tillgodoses, så svarade endast ett par bibliotek (heder åt bl. a. Skövde!).
Ej ens Uppsala hade då några önskningar. F. ö. vore det förträffligt, om
bibliotekarie Harnesk ville åtaga sig att göra upp en inköpslista för årets FUV-arbete —
om det blir något! Det står honom fritt att välja mellan engelsk, fransk och tysk
litteratur. Jag tackar på förhand.
Dessutom ber jag bibliotekarie Harnesk vara övertygad om, att det ej alls
är bristande tid, som gjort bokurvalet — såsom han anser — mindre lyckat. Ett
år räcker gott till både för det och för en hel del annat arbete.
Organisationen FUV måste i framtiden — om det blir någon! — liksom
hittills räkna med en viss stabilitet med avseende på antalet deltagare. Det går inte
att lägga om cirkulationsplanerna år från år, om det skall bli ordning och reda i
samarbetet.
Henning Wieslander.
OM BOKMÄRKEN.
Som nogsamt är känt, kan man vid biblioteksböckernas återlämning finna
bokmärken av de mest skilda slag — från debetsedlar till avbrända tändstickor, och
det vore kanske därför ej ur vägen, om biblioteken, i den mån deras kassa det tilläte,
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
