Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. SKÖNLITTERATUR.
125
Hcb. Skönlitteratur: nysvensk.
Beckman, Leif. Vägen till Shiraz. Ur optimisternas papper. [Noveller.]
H. G. 1936. 285 s. (36401) * 4: 75.
En ny författare av Frank Hellefs skola, med delvis mycket goda uppslag, men på det hela
taget matt och alltför litet personlig stil. B. M.
Diktonius, Elmer. Gräs och granit. Valda dikter och nya. Sch. 1936. 189
s. (36446) 6:—.
Den finlandssvenska »modernismens» främsta namn. efter Edith Södergran är otvivelaktigt
Elmer Diktonius. Den nu föreliggande samlingen »valda dikter och nya» befäster intrycket av en
betydande och egenartad skald. Dikterna äro ej ordnade kronologiskt utan i fria motivgrupper:
»Sol och jord», »Fattiga barn», »Ansikten» o. s. v., varigenom rikedomen och omfånget i hans
register framträder klarare. Däremot får man ingen föreställning om den utveckling, som dock ägt
rum från den eruptiva ungdomsversen till ett rofvilt anammande.av egna och livets möjligheter.
5. R—n. •
Ekelöf, Gunnar. Sorgen och stjärnan. [Dikter.] A. B. 1936. 130 s. 4: 75.
Bland svenska skalder finns ingen så renodlad lyriker som Gunnar Ekelöf. I sin egocentriska
känsloberusning frågar han varken efter tid eller rum. Miljöer och aktualiteter betyda intet mot
jagets eviga uppgörelser, som överskugga och förrycka perspektiven. Han rör sig i en suggestivt
återgiven spökvärld, där förvridna verklighetsminnen glimta till; allt omtolkar han efter sina egna
syften i en numera något modifierad »surrealistisk» teknik, som mycket mera sällan än förr
resulterar i dunkla »meningslösheter». Skald är han i varje fall, äkta och allvarlig i uppsåtet — när
han ibland rentav nöjer sig med traditionalistiska banaliteter, är han kapabel att ge nerv åt det
mest utnötta ordval. E. M.
Elgström, Anna Lenah. Elsa i männens värld. A. B. 19^6. 374 s. (36339)
8:50.
Fortsättning på: Den kloka Elsa och Elsa och kärleken.
En allvarligt intim skildring av en ung flicka, som efter en hård och kuvad barndom lider
av underlägsenhetskänsla och därför blir bortkommen och omöjlig. Men hon är full av altruistisk
världsförnimmelse och drages i storstaden till slumkvarter och elände, till människorna på livets
skuggsida. Denna inställning korsas emellertid på ett grymt, nästan tragikomiskt sätt av det
kvinnliga kärleksbehov, som ligger djupast även i hennes natur och som mångsidigt belyses.
Människogalleriet är omväxlande och rikt, omständligheten stor och detaljerna bra många; boken skulle
ha vunnit på mycket större koncentration. Den är snarare livsreferat än diktverk, men den ger
verkningsfulla enskildheter ur det intryck av personlighet, som alltid finns hos Anna Lenah
Elgström. F. V.
Ericson, Johannes. Bondekungarna i Stordalen. S. & L. 1936. 272 s. 5: —.
Något konstverk är icke denna romantiserade släktkrönika från Jämtland, men man umgås
gärna med dess pampiga bönder och kongliga officerare i helg och söcken. Som kulturhistoriskt
dokument har denna allmogefresk ett obestridligt värde. E. M.
[Holmström, Rägnar], Byn vid havet. [Av] Paul Michael Ingel [pseud.].
Sch. 1936. 267 s. (36374) 6:50.
I likhet med Hamsun försmår Holmström — varför inte sluta med maskspelet nu? —
alltmera överflödig miljöskildring och detaljrikedom för att riktigt låta intrig och patos dominera.
Byn vid havet handlar visserligen om avmönstrade djuphavssjömannen Fabians försök att rycka
upp hembyns tynade näringsliv och rederirörelse, men först och främst om blodets mörka spel
med människoödena. Man följer med bultande pulsar det heta tempot och fascineras av lysande
enskildheter. Byn vid havet hör till decenniets elitromaner. E. M.
Hornborg, Harald. Buhlingen i uppror. Nst. 1936. 253 s. (36347) 4:75.
Harald Hornborgs popularitet är — eller borde vara — tämligen rotfast vid det här laget.
Hans skildringar från det fingerade lilla hertigdömet Flustringen stå i en särklass genom sin
spiritualitet, sin berättarglädje och sin utsökta tidsatmosfär. Den sista handlar om de operettmässiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
