Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knut Tynell: Svenska bibliotekslokaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA BIBLIOTEKSLOKALER.
Av Knut Tynell.
I ett av Biblioteksbladets häften från våren 1936 sammanfördes (s. 85—112) ett
antal illustrerade artiklar om nya svenska biblioteksbyggnader. Föreliggande häfte
ger en ny likartad sammanställning. Materialet är emellertid denna gång i viss
mån ett annat. De bilder som publiceras avse framför allt mindre städers samt ett
antal landsbygdsbibliotek. De medelstora städerna äro denna gång representerade
endast genom ett par* bilder avseende barnavdelningen.
Till dessa redogörelser för enstaka bibliotek med i regel under senaste tid
nya eller utvidgade lokaler har denna gång som inledning fogats ett försök att, vad
stadsbiblioteken angår, ge något av en allmännare överblick i anknytning till ett i
tabellform sammanfört siffermaterial. Syftet är detsamma som förra gången: att
stå de många bibliotek till tjänst, där bibliotekets lokalfråga antingen redan är
aktuell eller åtminstone borde vara det. Ordet »försök» har kursiverats.
Svårigheterna ligga i öppen dag. Det gäller att sammanföra från olika håll insända
uppgifter, som kanske ej alltid äro fullt jämförliga. Då utrymmesskäl tala emot att
ta med uppgifter från alla stadsbibliotek, har det vidare gällt att välja, varvid de
till kvadratmeterinnehållet mindre lokalerna fått stå tillbaka — valet får alltså ej
uppfattas som en gradation. Förf. är medveten om risken att ej alltid ha lyckats i
sitt försök och är tacksam för påpekanden till ledning för en eventuellt senare
lista.
1. Städer med över 50,000 invånare.
För bedömandet av stadsbibliotekens lokalfråga i våra största städer — där
förhållandena ganska starkt växla ej blott efter invånarantal — erbjuder ett
siffermässigt jämförelsematerial mindre intresse. Däremot synes en hänvisning till
i Biblioteksbladet tidigare införda artiklar ej böra saknas.
Stockholms stadsbiblioteks huvudbiblioteksbyggnad har ingående behandlats
(Bibl.-bl. 1928, s. 165), så har också skett med filialerna på Götgatan (1929 s. 64) och
Hantverkaregatan (1934 s. 245), varjämte en allmännare översikt över filialfrågan i
övrigt lämnats (1931 s. 138). För Göteborg finns en motsvarande översikt (1935
s. 5). I Malmö är lokalfrågan f. n. ytterst brännande. Själva huvudfrågan har gällt
valet mellan nybyggnad eller ombyggnad av den tidigare museibyggnaden, och man
har hunnit så långt som till en arkitekttävlan från sistnämnda utgångspunkt.
Norrköping har ett huvudbibliotek, vars utvidgande är aktuellt, samt en filial (1932 s.
136). Hälsingborgs biblioteksfråga löstes i fjol provisoriskt (1936 s. 91).
2. Städer med 20,000—50,000 invånare.
Tretton svenska städer ha mellan 20,000 och 50,000 invånare. I fem av dem ha
biblioteken under senare år fått nybyggnader — om man godtager detta uttryck också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
