Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knut Tynell: Svenska bibliotekslokaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA BIBLIOTEKSLOKALER.
139
I här nämnda fem bibliotek har utlåningshallen för vuxna mellan 75 och 99 kvm.,
vilket innebär att den rymmer inemot 10,000 band; Falun har därjämte ett galleri.
Läsrumsavdelningen för vuxna varierar mera. Den är störst i Skövde med 200 kvm.
och Falun med 170 kvm. I Kristianstad har den 123 kvm. och i Ystad 82 kvm.
Lägst är den i Trälleborg— c:a 38 kvm. Tre av biblioteken — Kristianstad,
Trälleborg och Ystad — ha barnavdelningar, samtliga dock med starkt begränsat utrymme.
Det vida övervägande antalet städer i den grupp, som nu behandlats, äro
emellertid betydligt sämre tillgodosedda än de nämnda. Jämtlands bibliotek i Östersund
har visserligen egen byggnad men i förhållande till bokbeståndet alldeles otillräckliga
utrymmen (Bibl.-bl. 1916 s. 210). I regel har man provisoriska lokaler i dessutom
för bostäder eller annat ändamål använda byggnader, där biblioteket tillsvidare
inrymts, sedan byggnaden nödtorftigt reparerats.
Av biblioteken i denna grupp ha på tabellen uteslutits de vad utrymmet angår
minsta — gränsen har dragits vid c. 130 kvm. (oavsett studiecirkellokaler). Det
är lätt att konstatera att listan i alla fall upptar flera städer, där en omedelbar
utvidgning av lokalerna är ett avgjort önskemål. De medtagna städerna äro Landskrona
(Bibl.-bl. 1934 s. 19), Sundsvall, Södertälje (Bibl.-bl. 1934 s. 58), Luleå, Kristinehamn
(Bilb.-bl. 1933 s. 115), Västervik (Bibl.-bl. 1929 s. 247), Härnösand (Bibl.-bl. 1936 s.
109), Nyköping och Lidköping (se nedan s. 146). Också i denna storleksgrupp finns det
städer, där en lösning på längre sikt redan beslutats (så i Visby — nedre botten i
kommunal byggnad) eller åtminstone synes ligga inom de omedelbara möjligheternas ram.
Men på allt för många ställen, där det faktiska behovet skulle tala för en mera
definitiv lösning, ser det ut som om man tillsvidare ej skulle kunna vänta mer än ett
något förbättrat provisorium. Man kan ej låta bli att erinra om förhållandet i våra
grannländer, där man flerstädes i städer av motsvarande storlek hunnit längre än hos
oss.
4. Städer med 6,000—10,000 invånare.
Ett studium av den följande, näst sista storleksgruppen — städer med 6,000—
10,000 invånare — ger ej en nämnvärt ändrad bild. Samma allmänna reflexioner som
nyss gjorts äro därför också här till stor del tillämpliga, och de behöva därför ej
här upprepas utan endast kompletteras genom några detalj påpekanden som
kommentar i tabellen. — Gränsen nedåt för de i denna tabell medtagna är något över 100
kvm. I nästa storleksgrupp, där bl. a. av utrymmesskäl en särskilt stark gallring
skett, är den något under 100 kvm. .
Listan upptar allra först ett bibliotek som i viss mån intar en särställning: det
i realiteten enhetligt organiserade komplex, som tillkommit genom ett
sammanförande av Växjö stifts- och läroverksbibliotek samt Växjö församlingsbibliotek (Bibl.-bl.
J925 s. 33), vars omorganisering till landsbibliotek från olika håll tillstyrkts.
Däremot upptages ej här Skara nyligen beslutade landsbibliotek, som emellertid synes få
mycket goda lokaler (jfr Bibl.-bl. 1937 s. 18). Av stadsbibliotek har medtagits
Sundbyberg, med dess i fjol färdiga nya lokaler i stadshuset (Bibl.-bl. 1936 s. 100)
och de ganska nyligen inredda biblioteken i Varberg (se nedan s. 147) och Vänersborg
(se nedan s. 149) med deras f. n. fullt tillräckliga utrymmen. För konsekvensens skull
ha emellertid upptagits också några äldre bortåt lika stora bibliotek i Alingsås
(Bibl.-bl. 1935 s. 101), Arvika (Bibl.-bl. 1925 s. 42) och Katrineholm (Bibl.-bl. 1926
s. 187), fastän dessa tre sistnämnda bibliotek med sina större bokbestånd och sin i
olika avseenden starkare utvecklade verksamhet sedan länge vuxit ur sina lokaler,
och Djursholms stadsbiblioteks upptagande motiveras av att det äger egen byggnad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
