Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knut Tynell: Svenska bibliotekslokaler - G. A. Gustafson: Karlstads stadsbiblioteks barn- och ungdomsavdelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLSTADS STADSBIBLIOTEKS BARN- OCH UNGDOMSAVDELNING. 141
att tidigare ha använts för annat ändamål — för en del år sedan efter nyinredning
ap-terats för stadsbiblioteket och som därför synas förtjänta av särskilt intresse, även om
utrymmena knappast torde räcka till efter de sista årens starkt ökade verksamhet:
Eslöv (Bibl.-bl. 1930 s. 137) och Falkenberg (Bibl.-bl. 1934 s. 301). Härtill komma
några under allra senaste år för biblioteksändamål inredda lokaler i Mjölby,
Norrtälje, Ljungby (jfr nedan s. 150), Filipstad (Bibl.-bl. 1932 s. 273) och Nybro. För
vinnande av ett något större jämförelsematerial medtagas i denna tabell också, med
anlitande av insända byggnadsritningar jämförelsesiffror för några lokaler som äro
under nyinredning: Ronneby, Ludvika, Sölvesborg och Hässleholm.
6. Landsbygden.
Tid och utrymme tillåter ej att nu göra en undersökning om
landsbygdsbibliotekens lokalfråga på samma sätt som här skett i fråga om städerna. Det får vara
nog att peka på ett par artiklar i Biblioteksbladet från senare år.
Framför allt må här hänvisas till ett par bidrag av centralbibliotekarien Folke
Nosslin, Malmö: år 1935 »Från landsbygdens bibliotek» (s. 102) och år 1936
»Landsbygdsbibliotekens lokalfråga» (s. 197). Särskilt i den sistnämnda artikeln har Nosslin
— med utnyttjande av sina rika erfarenheter som centralbibliotekarie allt ifrån
startandet av denna bibliotekstyp — framfört en del allmänna synpunkter, som äro
förtjänta av ett förnyat studium överallt på svensk landsbygd där lokalfrågan är
på tal. Vad han har att säga illustreras av bilderna till artikeln av år 1935, som
återge interiörer från sex landsbygdsbibliotek inom hans centralbiblioteksområde,
Malmöhus län. De bibliotek det gäller äro: Kävlinge, Kågeröd, Hököpinge, Reslöv,
Börringe och Östra Torp. I annat sammanhang ha på senare år införts ett par
bilder från Sollentuna (1935 s. 297) och Grängesberg (1936 s. ui). I detta häfte
har fortsättning gjorts med en uppsats om Hällefors bibliotek (se nedan s. 155) samt
några bilder — med notisartad text — från Bengtsfors, Norrfjärden, Oxelösund,
Rolfstorp, Sparreholm, Valleberga.
KARLSTADS STADSBIBLIOTEKS
BARN-OCH UNGDOMSAVDELNING.
Alltsedan Karlstads stadsbibliotek inflyttade i sina nuvarande lokaler har det
varit en angelägen uppgift för biblioteksstyrelsen att få till stånd en barn- och
ungdomsavdelning vid biblioteket i egna lokaler. Ganska lämpliga sådana ansåg styrelsen
också kunna åstadkommas i biblioteksbyggnadens källarvåning.
Då därför under förlidet år en ljusning i ekonomiskt avseende kunde skönjas
ingick biblioteksstyrelsen till drätselkammaren med hemställan om en undersökning,
huruvida — och till vilka kostnader — de nämnda källarlokalerna kunde
iordningställas för biblioteksändamål. Som den företagna undersökningen visade, att såväl
från byggnadsteknisk som hygienisk synpunkt detta läte sig göra, ingick
drätselkammaren därefter till stadsfullmäktige med anhållan om anslag för ändamålet.
Stadsfullmäktige beviljade erforderliga medel och efter ritningar av stadsarkitekten Olle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
