Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bengt Hjelmqvist: Biblioteken och hembygdslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
184 BENGT HJELMQVIST.
händelser: det arbete, som nedlägges på en katalogisering av tidningsartiklarna, är
betydligt mindre tidsödande än vad som skulle krävas, om artiklarna först skulle
klippas ut, sedan ev. uppklistras, inläggas i kuvert och slutligen ändå katalogiseras.
Äldre tidningsårgångar äro numera svåra att komma över. Intet medel bör
emellertid lämnas oförsökt — den nyss citerade engelsmannen går så långt, att han
säger, att intet medel, hederligt eller ohederligt, bör lämnas oförsökt. Rådhusvindar
och även mera profana vindar kunna därvidlag med stod av i Linköping vunna
erfarenheter rekommenderas som lämpliga undersökningsobjekt.
Den litteratur, som hittills b,erörts, har genomgående varit tryckt. För äldre
tider spelar den otryckta hembygdslitteraturen en ojämförligt större roll, särskilt
när det är fråga om lokalhistoriska eller personhistoriska undersökningar.
Riksarkivet och kammararkivet, landsarkiven, kungl, bibliotekets och
universitetsbibliotekens topographica-samlingar rymma ett oerhört värdefullt material till svensk
ortshistoria. Centralbibliotekens uppgift blir här i första hand att förmedla
handskriftslån. Även de mindre biblioteken kunna naturligtvis deltaga i denna förmedling, i
den mån de ha tillgång till brandsäkra förvaringsrum. Tyvärr bli ofta
handskriftslånen påfallande dyra, därigenom att vederbörande arkiv kräva ersättning för
sina fraktkostnader. D,et vore önskvärt, om åtminstone de tjänstepostberättigade
institutionerna ansåge sig kunna översända ifrågavarande arkivalier utan kostnader
för mottagaren, d. v. s. tillämpa samma normer, som de statliga biblioteken iakttaga
vid sin låneverksamhet.
Det behöver knappast påpekas, att det bör vara centralbiblioteken angeläget att
förteckna också den otryckta hembygdslitteraturen, önskvärt vore, att särskilt
viktiga handskrifter kunde i fotostatkopior införlivas med vederbörande
hembygds-samlingar. Självfallet böra de lokala biblioteken lägga sig vinn även om
originalhandskrifter, i den mån sådana kunna förvärvas. Det behöver inte vara fråga
om gamla gulnade dokument. En modern sockenundersökning — sådana utföras
aumera både vid seminarierna, i studiecirklarna och vid universiteten — har sin
givna plats i ortens bibliotek eller i centralbiblioteket. I de fall, undersökningen
utförts på biblioteket eller under dess medverkan, torde om inte originalet så i alla
fall en genomslagskopia tämligen lätt kunna erhållas som gåva.
Också andra handskrifter rörande orten och dess historia bör det lokala
biblioteket uppspåra och taga vara på. Protokoll från föreningar och sammanslutningar,
räkenskapsböcker, gårdshandlingar, herrgårdsarkiv belysa på olika sätt
hembygdens förhållanden. Värdet av brevsamlingar förbises ofta. Breven behöva inte vara
särskilt märkvärdiga; de kunna ändå innehålla ett kulturhistoriskt material, som
ingenstädes eljest står att få. Också det mindre biblioteket har här en uppgift, som
inte alltid kan omhänderhavas lika väl av bygdemuseerna. Föremål i bokform skola
inte bära skylten »Få ej vidröras» utan hållas lätt tillgängliga för studier och
forskning.
I de anglosaxiska länderna brukar man räkna ännu en kategori till den
»lokala» litteraturen. Man hänför dit inte bara »books on the locality» utan även
»books of the locality», böcker utgångna från ortens tryckerier eller skrivna av
lokala författare, alldeles oavsett om de behandla lokala förhållanden eller ej. Dessa
senare falla utanför hembygdslitteraturen i den användning, begreppet här
erhållit. De äro också av mindre intresse för ett svenskt folkbibliotek, som inte i första
hand behöver fylla arkivbibliotekets betungande funktioner.
Mera tveksam kan man ställa sig till frågan, om porträtt och topografiska
bilder skola införlivas med bibliotekens hembygdssamlingar. Bådadera tillhöra
gränsområdet mellan bibliotekens och museernas intressesfärer. Är det lokala museet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
