Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bengt Hjelmqvist: Biblioteken och hembygdslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
BENGT HJELMQVIST.
Svenska slott och herresäten, som beröra hemorten? Åtminstone i det senare fallet
är man nog mest benägen att svara nej, alldeles särskilt om hembygdssamlingen
på grund av lokala förhållanden inte är lika lättillgänglig som läsesalen. I det förra
fallet, Sjögrens Sverige, skulle man kanske i första hand söka skaffa ett
duplett-exemplar av delen i fråga för hembygdssamligens räkning. Har delen uteslutande
lokalt intresse, är en utbrytning naturligtvis mera motiverad; i fråga om eljest
magasinerade arbeten bör den snarast vara regel.
Biografierna äro förtjänta av en särskild uppmärksamhet. Det är givet, att till
hembygdssamlingen skola föras samlingar av biografier med lokal karaktär,
herdaminnen, stiftsmatriklar o. s. v. Mera problematisk blir frågan, när det gäller
biografier över enskilda personer. För den enskilde samlaren ligger det nära till
hands att med sin hembygdssamling införliva biografier över kända personer från
den egna bygden. Biblioteket måste också här låta hänsynen till biblioteket som
helhet bestämma platsen. En biografi över Linné har, för att taga ett exempel,
endast i andra hand intresse för hembygdsforskningen; även om arbetet kan innehålla
åtskilliga värdefulla notiser om Stenbrohult och Växjö, är dess plats i bibliotekets
huvudboksamling och inte i hembygdssamlingen. Ju närmare man kommer nutiden,
dess mindre blir som regel sambandet mellan person och hemort. Därtill kommer
svårigheten att avgöra, till vilken trakt en person rätteligen bör räknas. Skall
födelseorten vara utslagsgivande eller skall man ha bott ,en viss tid — och i så fall
huru länge — på en viss ort för att kunna räknas som inföding? Är Tegnér
värmlänning, skåning eller smålänning? I Karlstad är han sannolikt värmlänning, i
Lund skåning och i Växjö smålänning. Bibliofilen, som besjälas av en sann
lokalpatriotism, knusslar inte vid utdelande av infödingsrätt. Biblioteket, vare sig
det ligger i Värmland, Skåne eller Småland, gör sannolikt klokast i att placera
Tegnér-litteraturen bland andra svenska biografier eller litteraturhistoriska
monografier. Undantag kunna naturligtvis finnas: en biografi över en industriledare kan
samtidigt vara en skildring av den industri, han skapat, och därigenom få
övervägande intresse för hembygdsforskaren. Men det är undantag och inte regel.
Undantag äro naturligtvis också biografiska småskrifter, personversar o. d. De tillhöra
den grupp, som eljest skulle ha magasinerats.
Liknande synpunkter kunna anläggas på skönlitteraturen. Att Almqvist i
Drottningens juvelsmycke skildrar Kolmården och trakten vid Krokek, predestinerar
inte boken i första hand för östgötasamlingen. Först ett duplettexemplar kan
försvara sin plats där. Undantag äro romaner med uteslutande lokalt intresse och utan
mera påfallande litterära förtjänster, lokalhistoria i romantiserad form.
Äro de dåliga romanerna också dålig lokalhistoria, aktualiseras ett problem, som
bibliofilen återigen är befriad från — man har stundom ett intryck av att de
ovederhäftigaste arbetena ha det största bibliofila värdet — men som biblioteket är
nödsakat att taga ställning till. Vid sidan av genealogien torde lokalhistorien vara
det forskningsområde, där dilettantism och ovederhäftighet ha lättast att fira
triumfer. Det gäller främst äldre arbeten, men också nyare brista ofta i tillbörlig
källkritik Det en gång tryckta ordet tages för gott, det må sedan innehålla hur
orimliga uppgifter som helst. Biblioteket har här ett ansvar gentemot sina besökare,
vilka i gemen inte kunna förutsättas äga den kritiska skolning, som förmår skilja
agnarna från vetet. Av samma skäl som den föråldrade och otillförlithga
facklitteraturen hålles borta från biblioteket med ledning av boklistor och recensioner, bör
den otillförlitliga hembygdslitteraturen hållas borta från hembygdssamlingen. Det
kan inte hjälpas, att de bibliofila synpunkterna måste komma i efterhand. Den
alltigenom ovederhäftiga litteraturen saknar varje intresse för biblioteket. När oveder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
