Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - K. Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. HISTORIA.
221
historia under de senaste 40 åren. Framställningen har naturligtvis många beröringspunkter med
överste Lawrence’ ryktbara skildringar, men är ur litterär synpunkt ej lika fängslande som dessa.
De röra sig kring Ibn Sa’uds rivaler och fiender. Tillsammans ge dessa böcker en fyllig bild av
landet och folket. C. S—g.
Qul, Roman. De röda marskalkarna. Övers, [från tyskan] av Stig
Malmström. Fah. 1936. 212 s. 111. portr. Kmac. (36459) 6: 50.
Orig:s titel: Die roten Marschälle.
Innehåll: Tuhatjevski. — Vorosjilov och Budjonni. — Kotovski. — Bliicher.
En fängslande skildring av de högsta generalerna i den ryska armén. I starka färger och
med suggestiv kraft målar förf. dessa krigares brokiga öden, deras förmåga och deras insatser. Det
vilar en viss barbarisk prakt över framställningen, som i hög grad bar aktualitetens prägel. B. S—n.
Hylander, Fride, [utg.]. I detta tecken. Med svenska röda korset i
Abessinien. Ev. f. 1936. 346 s. 111. portr. kart. Kp. (36500) 6:—, inb. 8:—.
I den samling uppsatser, som utgivits av dr Hylander och författats av honom, hans
kamrater och andra ambulansen närstående personer för att hedra minnet av den vid det italienska
överfallet dödade Gunnar Lundström, går givetvis åtskilligt igen av de händelser och situationer
som skildrats i en eller annan av de senaste årens böcker om Abessinien och kriget, men där finnes
också mycket nytt och intet som saknar intresse. Man skall vara bra förhärdad för att icke bli
gripen av den osjälviska kärlek till nästan, som talar från dessa sidor. C. S—g.
Wahlström, Lydia. Revolution och religion. Ur den franska
revolutionens själsliv. H. G. 1936. 253 s. Portr. litt. personreg. Kjd. (36414)
6: 50, inb. 9: —.
Sammanställningen »revolution» och »religion» överraskar icke i denna författarinnas
produktion. Dr Wahlström har sedan länge ägnat båda sitt intresse och sin forskning; betonandet av
det religiösa momentet i de revolutionära rörelserna förefaller endast som en naturlig utlösning
av denna dubbla intresseinriktning. Framställningen är till sin huvudsakliga del rent historisk,
men den har en aktuell touche: vad författarinnan velat ge är »situationsbilder från ett visst
område av franska revolutionens idéhistoria, som erbjuder särskilt starka beröringspunkter med
vår egen tid». Utförligast dröjer hennes teckning vid två var på sitt sätt för revolutionen typiska
gestalter: den puritanskt rättfärdighetsivrande Maximilien Robespierre och den nästan modernt
ekumeniskt pacifistiske Henri Grégoire; särskilt den sistnämnde, »revolutionens helgongestalt»,
framträder här i rikare ljus än eljest. A. B. C.
Walker, Stanley. Rena galenskapen. Till svenska [från engelskan] av
Barbro Linder. L. H. 1936. 295 s. 111. portr. Kqa. 6: 75.
Orig:s titel: Mrs. Astor’s horse.
Förf. har tagit sig för att presentera ett halvt makabert, halvt skämtsamt amerikanskt
kuriositetskabinett, där gangsterbegravningar och Hollywood-backanaler, nakendansöser och andra
ge-schäftsmakare i sensation bilda huvudinslaget. Bilderna äro inte uppbyggliga, och om de ge vissa
U. S. A.-belackare vatten på deras kvarn, får man också komma ihåg, att åtskilliga av oarterna
frodas även i Europa, ja, t. o. m. i Sverige. Men boken har ingen uppgift att fylla i våra bibliotek.
H. K.
Valmin, Natan. Arbete och slaveri i antiken. N. o. k. 1937. 147 s. 111.
reg. (Natur och kultur. 132). Kaac. (37024) 2: 25, inb. 3:—.
Den grundläggande skillnaden mellan det antika och det moderna samhällets struktur är, att
det förra vilade på slaveri och slavarbete. Vår tid, som är helt främmande för slaveriet, förenklar
frågan och uppfattar icke tillräckligt de komplicerade förhållanden, som det utvecklade slavarbetet
medför, och saknar förståelse för mellanformerna i det antika samhällets sociala skiktning: mellan
de fria och slavarna stodo inflyttade främlingar och frigivna slavar, vilka en stor del av arbetet
tillföll. Tillvaron av slavar och utbredningen av ofritt arbete återverkade på de frias ekonomi
och levnadsomständigheter och särskilt i det demokratiska Aten på statens politik särskilt i
ekonomiskt avseende. Bredvid frihetens stod fattigdomens problem. Av arbetets och slavarnas villkor
i det gamla Grekland (Rom beröres endast i förbigående) lämnas i föreliggande lilla bok en på egna
studier stödd, ingående, livlig skildring, vilken här och där är hållen i väl bjärta färger. Den bör
läsas med eftertanke och kan då giva god behållning åt den, som är intresserad av sociala problem,
även om de ligga till på ett annat sätt än i nutiden. M. P. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
