Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sommarens biblioteksmöte i Örebro - Knut Tynell: En festskrift till Örebro jubileet (Recension)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
EN FESTSKRIFT TILL ÖREBROJUBILEET.
Sollentuna, samt föreningens ordförande (vid konstituterande sammanträde har
därefter kommittén till ordförande utsett herr Genell och till sekreterare herr Ahlén),
att till medlemmar i en blankettnämnd att biträda Bibliotekens försälj
ningscen-tral med förslag och råd utse bibliotekarien W. Edström, Kristianstad,
biblioteksamanuensen Bengt Hjelmqvist, Linköping, folkskolläraren Nathan Johnsson,
Karlstad, samt folkskolläraren Emil Nord, Åshammar.
Bland andra beslut, som fattades vid styrelsemötet, märkas följande:
att ingå till Kungl. Maj :t med anhållan om ökat statsanslag till Biblioteksbladet
(anslaget är f. n. 3,500 kr. mot före 1932 4,000 kr.),
att fortsätta utgivandet av föreningens under år 1936 påbörjade serie »SAB:s
småskrifter»,
att fortsätta utgivandet av tryckta katalogkort samt
att uppdraga åt herr Nosslin, som på styrelsens anmodan företagit ett
införskaffande av uppgifter från ett antal större stadsbibliotek angående elevtjänstgöring,
att fortsätta detta arbete.
EN FESTSKRIFT TILL ÖREBROJUBILEET.
Örebro stadsbibliotek firade sitt 75-årsjubileum ej blott — som på annat håll
omnämnes — genom att inbjuda Sveriges allmänna biblioteksförening att till Örebro
förlägga årets biblioteksmöte, utan också genom utgivande av en vacker festskrift.
Denna innehåller så mycket av intresse utanför kretsen av biblioteksintresserade
örebroare och närkingar att den förtjänar ett något närmare omnämnande.
Det centrala bidraget, med titeln »Hundra års bibliotekskrönika från Örebro»,
är som sig bör skrivet av bibliotekarien Henning Wieslander. Orsaken till att
förf. funnit sig böra avrunda 75-årssiffran till 100 är att hans historik sysslar också
med de mer eller mindre direkta föregångarna till biblioteket. Wieslander har i
sin uppsats i Biblioteksbladets tredje häfte för i år (s. 101 ff.) börjat sin
framställning om örebrobibliotekets historia med sockenbibliotekets grundande 1859—61.
Uppsatsen i festskriften har därtill en hel del av intresse att omförmäla om den
tidigare förhistorien.
Han hoppar därvid över det äldsta av stadens bibliotek, Karolinska läroverkets,
som ju framför allt vänder sig till skolans lärare och lärjungar. I stället börjar
han med de affärsmässigt drivna lånbibliotek, som i Örebro liksom på andra håll i
vårt land florerade i början av 1800-talet. Det första lånbiblioteket i Örebro
startades av bokhandlaren Carl Magnus Torin. Bokbeståndet omfattade år 1820, då
den första katalogen trycktes, omkring 1,000 band. Skönlitteraturen dominerade,
men enstaka arbeten av annan natur förekommo också. Bland skönlitteraturen
åter-finnas kända såväl svenska som utländska författarnamn, men en mycket stor del
tillhörde tidens romantiska förströelselitteratur. Sålunda förekommo arbeten av
svenska författare som Adlerbeth, Cederborgh, Lidner, Thorild, Tessin och
Wallenberg samt utlänningar som Milton, Goldsmith, Goethe, Schiller, Wieland, Molière,
Lafontaine, Rousseau, Voltaire, Racine m. fl., men också talrika böcker, där redan
titlarna avslöja »att publikens smak även då för tiden var romantiskt inställd och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
