Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Greta Linder: Några notiser om norskt biblioteksväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA NOTISER OM NORSKT BIBLIOTEKSVÄSEN.
De norska folkbiblioteken ha i många år kämpat med stora svårigheter, men en
ljusning har nu inträtt. Av detta fick man ett starkt inryck vid sommarens
biblioteksmöte, det 3o:de i ordningen, som avhölls i Moss den 15—16 augusti med cirka
100 deltagare och med folkbibliotekets vackra byggnad som möteslokal.
Representanter för såväl Danmark som Sverige närvoro, hälsade av ordföranden i Norsk
bibliotekforening, J. Ansteinsson, som uttalade en livlig förhoppning om att man i
fortsättningen ännu regelbundnare än hittills skulle få se gäster från grannländerna vid
de nordiska biblioteksföreningarnas årsmöten.
Mötet inleddes på söndagskvällen med ett även för utomstående publik avsett
intressant föredrag av professor Edgar Schieldrop om Videnskapens popularisering.
De egentliga förhandlingarna vidtogo därefter på måndagen, inledda med en översikt
över årets arbete av bibliotekskonsulenten Kildal. Redogörelsen bar vittne om den
efter de överståndna krisåren starkt ökade livaktigheten inom det norska
biblioteksväsendet. Statsunderstöden liksom även de kommunala anslagen äro på uppåtgående,
men ha — efter de drakoniska nedskärningarna under många år —■ ännu inte på
långa håll nått upp till de belopp, som måste anses oundgängligen nödvändiga. Som
en stor vinst räknar man emellertid, att bibliotekslagen av 1935 stadgar en generösare
statsunderstödsberäkning, fastän denna av brist på tillräckliga anslag ännu ej kunnat
träda i kraft i sin fulla vidd. Det nuvarande tillståndet kommer emellertid
därigenom att i det allmänna medvetandet uppfattas som ett provisorium, vilket är en
viktig sak. —■ Av största betydelse är därjämte den nyinförda bestämmelsen om
obligatoriska skolbibliotek. Även i detta fall måste man laborera med en övergångstid,
men också här innebär det principiella ståndpunktstagandet en stor seger, inte blott
för skolbiblioteken själva, utan även för folkbiblioteken, som säkerligen därigenom
få en starkt pådrivande faktor att räkna med, vartefter nya generationer växa upp,
som redan från barndomen vant sig vid tillgång till bibliotek. — Som särskilt
glädjande framhölls, att ett ökat anslag möjliggjort upprättandet av ett andra
centralbibliotek (det första var Bergens offentlige bibliotek, det andra blir Kristiansands
folkebibliotek). — Jämsides med centralbiblioteksinstitutionen lanserar man i Norge en
sakkunnig biblioteksinspektion inom varj(e fylke, och i detta fall har man hunnit
längre, i det att inte mindre än 13 av landets 18 fylken ha sådan inspektion, verkställd av
personer, som utöva denna verksamhet som en bisysselsättning. ■—• Lokalfrågan är
i Norge — liksom i alla de nordiska länderna — för närvarande av stor aktualitet.
Bland annat har en kommitté tillsatts med uppdrag att framlägga planritningar och
kostnadsförslag för lokaler för de minsta biblioteken. — I fråga om
bibliotekskurser är man fortfarande i den besvärliga belägenheten att endast ha medel till
kurser av mindre typ, däremot icke till någon biblioteksskola för dem, som ämna ägna
sig åt biblioteksyrket såsom huvudsysselsättning. Saken har länge stått på
dagordningen, och en kommitté har tillsatts för frågans utredande, från vilken man
väntar ett förslag under höstens lopp. — Ett område där Norge går i täten är
frågan om fartygsbibliotek. Det statliga anslaget är visserligen inte högre än 10,000
kronor, men redarna synas i långt större utsträckning än här hemma ha gjort
denna sak till sin. Särskilt har man gått in för att — vid sidan av
vandringsbiblioteksverksamheten — söka åvägabringa fasta bibliotek ombord. Man räknar
med att c:a 2 milj. ton av den norska handelsflottan, d. v. s. ungefär hälften, för när-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
