Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wilhelm Edström: Stå folkbiblioteken i Frankrike inför en omorganisation?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
WILHELM EDSTRÖM.
presentanter för bibliotek och museer samt andra för saken intresserade parter
samarbeta; författarna äro sålunda representerade med bl. a. sådana kända namn som
Georges Duhamel, Charles Vildrac m. fl.
Det spörsmål, som man nu på allvar söker lösa i Frankrike, har redan för flera
år sedan blivit uppmärksammat från arbetarehåll. År 1931 riktade den kände franske
fackföreningsledaren Léon Jouhaux en hemställan till Internationella arbetsbyrån att
låta undersöka möjligheterna för att konstens, litteraturens och vetenskapens
domäner skulle kunna göras fullt och lätt tillgängliga för arbetarna. Byråns direktör
Albert Thomas uppdrog med anledning härav åt Internationella institutet för
intellektuellt samarbete att företaga en undersökning av bibliotekens användning i de olika
länderna; resultatet av denna undersökning publicerades i det år 1933 utkomna
arbetet Bibliothèques populair es et loisirs ouvriers, som bl. a. innehöll intressanta
upplysningar om de åtgärder man på olika håll vidtagit och de resultat man uppnått i
sina strävanden att underlätta den breda allmänhetens tillgång till mera värdefull
litteratur. Den internationella kongress för arbetarnas fritid, som år 1936 hölls i
Bryssel, gjorde flera uttalanden om folkbiblioteken, under framhållande av läsningens
utomordentliga betydelse och vikten av att banden mellan folkbiblioteken och alla de
olika grenarna av folkbildningsarbetet knytas ännu fastare. Den krävde, som en
följd härav, att varje stat skulle anslå tillräckliga medel för upprättandet och
underhållandet av folkbibliotek.
Hur är det då för närvarande ställt med de franska folkbiblioteken? Frågan
tarvar icke något ingående svar, ty enligt talrika utlåtanden i dagspressen av de
sakkunniga är deras ställning just nu sådan, att den icke rätt gärna kunde ha varit
sämre. Böcker äro dyra i Frankrike, och det stora flertalet franska arbetare läser icke
alls eller nöjer sig med en dålig och enfaldig, ja, ofta t. o. m. ohälsosam gottköps-.
litteratur. Och biblioteken, vars uppgift det är att tillhandhålla den nödvändiga
litteraturen åt var och en, som önskar skaffa sig kännedom om de moderna
strömningarna på de sociala, litterära, vetenskapliga, konstnärliga eller tekniska områdena?
Den franske biblioteksinspektören Ch. Schmidt har givit en slående karakteristik av de
franska folkbiblioteken, då han i ett uttalande säger, att de icke äro annat än
»bokkyrkogårdar», cimetières de livres; obetydliga och alldeles otillräckliga anslag hava
gjort, att de stannat i utvecklingen och nu te sig i högsta grad omoderna och
föråldrade. Det finnes visserligen i icke så få fall bibliotek, som äro rika på bokskatter av
äldre datum, men de besökas endast av forskare och lärde, varjämte deras
utlåningssystem är så dåligt organiserat och begagnandet så komplicerat, att allmänheten
snarast avskräckes från att begagna dem.
Det är de nya sociallagarna och förslagen till omdaning av undervisningen efter
skoltidens slut, som ha skjutit problemet om organiseringen av folkets läsning i
förgrunden. Detta problem har mött ett växande intresse även från de organisationer
och personer, som äro ansvariga för hur arbetarnas fritid blir inrättad på bästa sätt.
Man har kommit till insikt om att man till sporten, filmen och radion måste lägga
boken, boken som upplyser, instruerar eller dokumenterar, och som på samma gång
fördjupar personligheten och ofta nog även utgör ett behagligt tidsfördriv.
»L’Association pour la leeture publique», vars mål det är att befrämja
allmänhetens läsning genom att göra boken lätt tillgänglig för alla, har gjort det till sin
uppgift att medverka till upprättandet och utvecklingen av ett system av bibliotek,
med vars tillhjälp boken kan tränga in i arbetarhemmen i staden och på landet. Man
hoppas att på detta sätt även kunna verksamt bidraga till höjandet av den kulturella
nivån hos befolkningslager, som ha behov därav, och att sålunda kunna stärka deras
självförtroende och sociala ansvarskänsla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
