- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugotredje årgången. 1938 /
32

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - H. Skönlitteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

39 II. SKÖNLITTERATUR.

t. o. m. hela dikter i den sista samlingen vittna mest om den spända viljans och det förfarna
konst-förståndets verksamhet. Hen det är en betydande andlig spännkraft i denna poesi, som numera
utmynnar i en brinnande kristen bekännelse. Detta är icke längre vad som vanligen menas med
»humanism», snarare motsatsen, men de många skilda elementen i samlingen tyda på att vi här
stå inför en av de märkligaste utvecklingsbanorna i vår unga litteratur. S. R—n.

Kuylenstierna, Jan. Greven på Sjösta. En skälmroman. S. & L. 1936.
?38 s. 4: 50.

Uppslaget till denna s. k. skälmroman är ett ofta utnyttjat. En modern slottsherre söker
leva riddarliv på sitt gods, uppträder i rustning och ställer till tornérspel och andra medeltida
förlustelser. — Någon förlustelse för läsaren erbjuder emellertid knappast boken. H. W—r.

Larsson, James. Oron i världen. Roman. A. B. 1937. 282 s. (37207) 5: 25.

Under en godtyckligt vald titel förtäljes om en kontorsdam, tvä kontorsherrar och en tredje
herre, som är fil. lic., »historiker mest», några vardagsepisoder i en allt annat än vardaglig stil,
som stundom verkar avsiktligt parodisk. Det förblir oklart om det hela är ett skämt — ett
glädjelöst sådant — eller snarare, med en från förf. lånad formulering, »ett tjut, som upphäves ur livets
bottenvrål där det brutala bor, detta brutala, som pressas fram ur det subtilas strävan». I alla
händelser ha folkbiblioteken ingen anledning att förvärva detta arbete av förf. N. G.

Martinson, Moa. Motsols. [Dikter,] Tid. 1937. 89 s. 3: —.

Har man så stark lyrisk intensitet och så hänsynslöst patos som fru Martinson, är det fatalt
att brista i aktning för själva konsthantverket. Den rapsodiska och trasiga samlingen bjuder på
många utbrott av stor skönhet, på många nya och frapperande bilder — men också på onödigt
trams och pekoralisk omdömesbrist. Och en enda färdigmejslad dikt finns knappast att minnas.
E. M.

Möller, Artur. Den förseglade kärleken och andra noveller. A. B. 1936.
221 s. (36303) 4: 75-

Redan för en 20—25 år sedan hade Artur Möller rykte om sig som en säker stilist och god
novellförfattare. De gångna åren ha i det fallet icke medfört någon förändring, även om
motivvalet måhända nu är ett annat. Då var det huvudsakligen »studentsynder» o. d., den nu
föreliggande novellsamlingen rymmer mänga olika uppslag: där finnes t. o. m. en väl berättad
spökhistoria. H. W—r.

Mörne, Arvid. Atlantisk bränning. [Dikter.] A. B. 1937. 131 s. 4: 75.

Mörnes dikt, som länge behärskats av inåtvänt grubbel, har under trycket av de senaste
världshändelserna åter fått ett tidssatiriskt och kamplystet inslag. I sin nya samling hyllar han Heine
(»Han skulle levat nu!») och slungar sitt spjut mot diktatorerna, men detta är bara en sida av
saken. Boken är i sin helhet en provkarta pä Mörnes olika motivkretsar, som tyvärr här och var
ger intryck av att instrumentet börjar bli något slitet. Dock finnas där nog av friska ting för att
göra samlingen till en av årets betydande. I sina salta havsdikter, sina harmfyllda
svenskhets-sånger och sina ensamma meditationer bortom stridsvimlet är Mörne alltjämt en omistlig
tillgäng för svensk lyrik. S. R—n.

Sparre, Birgit Th[oniaeus]. Ramsjögården. Roman. H. G. 1937. 427 s.
(37305) 7: 50, inb. 9: 75.

Fortsättning pä: Gårdarna runt sjön och En gård till salu.

Det är tredje volymen av Birgit Th. Sparres cykel om gårdarna kring Asundens sjö. Hennes
känsla har slagit rot där bland deras adelssläkter och traditioner, bland verkligheterna,
fantasierna och skrocket. Det stora figurgalleriet höjer sig i starkare eller svagare relief från bakgrunden,
och författarinnan berättar glatt och underhållande, ibland — som mot slutet här — dock
alltför omständligt. Men det är både begripligt och välförtjänt, att dessa böcker blivit populära bland
den bredare allmänheten. F. V.

Sörman, Py. Stan tar Birgitta. Roman. A. B. 1937. 221 s. (37213) 5: 25.

Fortsättning på: ... då var det lustigt att leva.

Fortsättning på en älskvärd barnskildring i en föregående roman — nu skall den lilla Birgitta
in i skolan, och »stan», samhället tar henne. Förf. vill visa, hur skolan kan slätkamma och utplåna
den ursprungliga personliga friskheten. Som allmän tendens vore detta nog för mycket, men i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 14:18:21 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1938/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free