Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Statsunderstöden till folkbiblioteksväsendet år 1940/41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 STATSUNDERSTÖDEN TILL FOLKBIBLIOTEKSVÄSENDET ÄR I94o//jI.
Motionärer i båda kamrarna (herr John Gustavson m. fl. i första kammaren och
Herbert Hermansson m. fl. i andra kammaren) ha föreslagit den förändring, att de
nya biblioteken utan restriktioner skulle få fulla anslag. Motiveringen är följande:
Fastän som nämnts landsbygdens särskilda behov framhållits, sättes här en viss
spärr för utvecklingen av den i samband med studiecirklarna bedrivna
biblioteks-■veiksamheten. Denna spärr kan i sina verkningar innebära ett slag mot det för vart
år allt starkare framväxande fria bildningsarbetet på landsbygden.
Inom Svenska Landsbygdens Studieförbund voro under verksamhetsåret 1932^
33 studiecirklarnas antal 313, de aktiva deltagarna i studiearbetet 3,434 och
studie-cirkelbiblioteken 143.
Sju år senare eller under arbetsåret 1938^39 voro studiecirklarnas antal 1,202,
de aktiva deltagarna i studiearbetet 11,069 och bibliotekens antal hade stigit till
578, Antalet bokband i dessa studiecirkelbibliotek hade under samma tid nästan
niodubblats.
Många förutsättningar tala för att denna utveckling ännu långt ifrån kan vara
att betrakta som avslutad. Det brinnande intresse, som pä många håll särskilt
landsbygdens ungdom visar för det fria folkbildningsarbetet, borgar därför.
Det skulle vara beklagligt om just denna unga, kraftigt framväxande
folkbildningsrörelse skulle genom att i stort sett uteslutas från att erhålla statsanslag till
nya studiecirkelbibliotek hämmas i sin utveckling. Att de redan bestående
biblioteken skulle hårt drabbas av en mera omfattande anslagsbeskärning framgår klart
av de i propositionen anförda uttalandena. Att just landsbygdens fria
studieverksamhet skulle särskilt hårt drabbas därav har likaledes framhållits.
Under sådana förhållanden vore det mer än beklagligt om den unga, nya
folkbildningsverksamhet, som häller på att växa fram på landsbygden och som icke
saknar svårigheter av olika slag att kämpa med, icke skulle från statens sida
mötas av den förståelse och den hjälp den är värd. Det synes icke rimligt att just
det nydaningsarbete pä detta område, som bedrives på landsbygden, skulle mötas
av mindre förståelse och välvilja från det allmännas sida än det
folkbildningsarbete, som kommit över föret i portgången och på helt annat sätt hunnit stabilisera
sin verksamhet. Att ett studiecirkelbibliotek förut icke erhållit understöd av
statsmedel borde icke utesluta det från att erhålla statsanslag.
Statsutskottet biträdde Kungl. Maj :ts förslag och framhöll att understöd enligt
propositionen kommer att tilldelas bibliotek, som icke förut erhållit understöd, för sä
vitt biblioteket befinnes fylla ett påtagligt behov eller särskilda skäl eljest prövas
föreligga. Utskottet förklarade sig utgå från att vid den prövning som kommer att
äga rum med avseende å understöd till nya bibliotek all tänkbar hänsyn kommer
att tagas till angelägenheten av att landsbygdens fria studieverksamhet understödes.
Riksdagen biföll som nämnt i enlighet med statsutskottets tillstyrkande den
kungl. propositionen.
2—4000-0. Biblioteksbladet 1940.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
