Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Björkbom, C. Tidningsbibliografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Urklippssamlingar finnas i Sverige i större folkbibliotek och landsortsmuseer, där de
vanligen omfatta artiklar av lokalhistoriskt intresse (topografi och biografi) ur såväl
ortspressen som utlandspressen. Mycket värdefullt och svåråtkomligt material göres på detta
sätt tillgängligt.
Dessutom finnas en del urklippssamlingar av allmänt intresse. För Sveriges
vidkommande kunna nämnas: Nordiska museets (topografi, kulturhistoria, folklore).
Vitterhetsakademiens (topografi, arkeologi, fornminnesvård), Nationalmuseum (konst),
bibliotekskonsulenternas (biblioteksfrågor, recensioner av i Sverige utkommen litteratur),[1]
Sigtunastiftelsens (fr. o. m. 1917, mycket allmän samling med huvudvikten lagd på
aktuella tidsfrågor, filosofi, biografi m. m.).
Dessutom finnas i olika bibliotek och museer avslutade specialsamlingar av växlande
värde, vanligen sammanbragta av privatsamlare. Bland dessa böra i första hand nämnas
överste Ridderstads olika samlingar, vilka nu finnas på olika institutioner (Kungliga
biblioteket, Uppsala universitetsbibliotek. Riksarkivet, Krigsarkivet), de Carlanderska
biographicasamlingarna på Kungliga biblioteket samt dr A. Raphaels omfattande samling
rörande politik och sociala frågor i Arbetarrörelsens arkiv.
I Norge finnes i Universitetsbiblioteket i Oslo sedan 1920 en urklippssamling
omfattande topographica och biographica. De flesta norska tidningarna insända extra
exemplar, vilka sönderklippas och uppklistras. Anordningen är kronologisk, men ett register på
kort finnes. På samma institution finnes Halvorsens stora samling av tidningsurklipp till
författarlsxikonet (se ovan).
Finland torde äga Nordens största tidningsurklippssamling, nämligen Föreningen
Brages urklippsverk i Helsingfors, som innehåller klipp ur den svenskspråkiga pressen i
Finland fr. o. m. 1910.[2]
Slutligen återstår frågan om de i tidningarna förekommande signaturerna. Dessa
återfinnas vanligen icke i de vanliga pseudonym- och anonymlexikonen. För Sveriges
vidkommande finna vi förteckningar över signaturer först och främst i Lundstedts
Sveriges periodiska litteratur samt för kvinnliga författare i S. Leijonhufvud och S.
Brithelli, Kvinnan i svenska litteraturen (1893). De samtida tidningssignaturerna
återfinnas i Svenskt porträttgalleri: XV. Författare (1900) och XVI. Tidningsmän (1897 ny
uppl. 1910) samt i Publicistklubbens matriklar 1901 (utg. av V. Millqvist), 1924 (utg.
av H. Leander) och 1936 (utg. av W. von Sydow). Signaturförteckningar finnes
slutligen även i Almanack för alla årg. 1907, 1916 och 1920 samt i Tidens kalender 1938.
För Norges vidkommande har W. P. Sommerfeldt utgivit tvenne förteckningar,
nämligen dels Forfattermerker i norske aviser i Boken om böker bd 1 (1926) samt
Forfatte-merker i norske aviser og tidsskrifter (Norsk bibliografisk bibliotek bd 2, h. 2. 1936).
I Finland upptagas tidningssignaturer i V. J. Kallio, Signatures et pseudonymes
de la littérature finnoise jusqu’en 1885 (även finsk titel), utgiven 1939 såsom bd 211 av
Suomalaisen kirjallisuuden seuran toimituksia. Vidare förtjäna att nämnas J. J. W. Lagus,
Förteckning öfver anonyme författare i äldre årgångar af Åbo tidningar (Bidrag till kännedom
af Finlands natur och folk. 17, 1871, s. 45—103. Tillägg av samme i Öfversikt af Finska
Vetenskaps Societetens förhandlingar. 13 (1871), s. 18) och J. A. Cederberg, Några
upplysningar om anonyma författare i Åbo tidningar 1783 och 1784 (Historiallinen arkisto
10, 1889, s. 420—425).
För Danmark saknas förteckning över signaturer i tidningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
