Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Larson, L. En riksomfattande undersökning om folkskolornas bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
EN RIKSOMFATTANDE UNDERSÖKNING
OM FOLKSKOLORNAS BIBLIOTEK.
Våra författningar förutsätta bibliotek som en institution vid varje skola.
Vad folkskolorna beträffar, har detta ännu ej blivit verklighet, trots ekonomiskt
bidrag och intresserad ledning från statens sida. Ej heller har skolbiblioteket,
där det existerar, i allmänhet nått den utveckling och fått den centrala plats i
skolans arbetsliv, som bör tillkomma det.
Det mycket stora allmänna intresse som finns för att ge skolbiblioteket en
förbättrad ställning har varit främsta anledningen till att folkskolans
lärarorganisationer — Sveriges allmänna folkskollärarförening, Sveriges folkskollärarförbund,
Sveriges folkskollärarinneförbund, Sveriges småskollärarinneförening — tillsammans
med Sveriges allmänna biblioteksförening satt i gäng en riksomfattande
undersökning av biblioteksförhållandena i våra folkskolor. Genom denna undersökning
vill den tillsatta kommittén, som består av en vald representant för var och en av
de nämnda sammanslutningarna, söka uppsamla och sammanföra uppgifter om
biblioteken samt de synpunkter och förslag som landets alla skolbibliotekarier
kunna ha pä bibliotekets olika problem: dess organisation, ekonomi, arbetssätt
m. m. Kommittén har därför sänt ut ett ganska omfattande frågeformulär, med
anhållan om att formulären ifyllda måtte återsändas till kommitténs sekreterare,
folkskollärare Einar Alilén, Tureberg, helst senast den i juni 1940.
Frågorna äro uppdelade i två avdelningar. Under A lämnas en del
sifferuppgifter, avseende hela skoldistriktet, om barnantal, bokbestånd, utlåning och
ekonomi. De olika frågorna under B röra bibliotekets organisation, lokaler med
utrustning, bibliotekariens arbete m^ed utlåning, urval för inköp, böckernas
katalogisering och klassifikation, urval till klassbiblioteken, undervisning i
bokkunskap, bibliotekets utnyttjande vid undervisningen, bibliotekariens arvode samt
samarbete med folkbiblioteket. För att förebygga varje missuppfattning inför dessa
många, och kanske i någons tycke väl ingående frågor, vill kommittén här
understryka, att den genom dem givetvis endast avser att få en riktig bild av
biblioteksverksamheten i dess helhet för att med utgångspunkt därifrån kunna föreslå
lämpliga åtgärder. Icke minst för de kurser för skolbibliotekarier som anordnas dels
av statens bibliotekskonsulenter, dels av lärarorganisationerna blir det av värde
att genom de .svar som lämnas få en ingående kännedom om skolbibliotekens olika
förhållanden och behov. Med stort intresse motser kommittén de synpunkter och
förslag som bibliotekarierna komma att framlägga under den sista punkten, n:r
32, och som därför särskilt anbefailes till åtanke.
Efter det kommittén började sitt arbete har krigstid inbrutit. Trots att
utgångsläget härigenom blivit ogynnsamt, har .kommittén dock ansett det välbetänkt
att så långt som möjligt fullfölja sitt arbete. Även om den måste vänta med att
framkomma med några yrkanden och förslag med ekonomiska konsekvenser tills
lugnare tider åter inträtt, har den dock ansett det riktigt att till grund för sin
utredning lägga de förhållanden som rådde 1939, då skolbibliotekens ekonomiska
villkor voro de normala.
Det utsända formuläret har tillställts samtliga skoldistrikt med statsunderstött
bibliotek. Kommittén är emellertid medveten om att utom de statsunderstödda
biblioteken finns ett mindre antal som bildats och underhållas enbart med privata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
