Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ekdahl, E. Kumla folkbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUMLA FOLKBIBLIOTEK. 96
Fylsta skola och började en tynande tillvaro. År 1896 hölls det ej ens öppet.
1897 tillgodofördes det visserligen hundskatten, 250 kr., men måste av denna avstå
164:90 »till kyrkogårdens uppsnyggning». En egendomlig sammanställning.
Låntagarna voro 1899 nere i 21 st. och bokinköpen uppgingo till endast 18 kr.
Dåvarande komministern 1 Kumla, sedermera kontraktsprosten i Trosa landsförs.,
E. A. Pettersson, synes dock ha föresatt sig att hålla biblioteket uppe. Härvid
erhöll han värdefull hjälp av greve Eugéne Lewenhaupt på Säbylund, som var livligt
intresserad av folkbildningsverksamheten och längre fram under flera år ordf. i
biblioteksstyrelsen.
Ar 1905 förändrades biblioteket från »sockenbibliotek» till
församlingsbibliotek och beslut fattades om inrättande av huvudavdelning och vandringsbibliotek,
som skulle placeras i kommunens olika skolor. Planer om inrättande av läsestuga
förelågo även.
Såsom bibliotekarie kom nu folkskollärare Edvin Aspling, sedermera överlärare
i Strängnäs, att under några år utföra ett för biblioteket gagnerikt arbete och
tillsammans med de två förut nämnda personerna får han tillskrivas att ha förnyat
biblioteket och frän gammalt »sockenbibliotek» förändrat det till ett gott
församlingsbibliotek.
År 1906 erhölls första gången statsbidrag till biblioteket med 75 kronor, och
såsom församlingsbibliotek erhölls nu anslag av kyrkostämman med regelbundna
belopp. Vandringsbiblioteken omorganiserades från år 1912 till Kumla skolbibliotek,
som f. n. (1939) har ett bokbestånd av 3,666 band.
Efter folkskoll. Asplings avflyttning frän förs. år 1909 har såsom bibliotekarie
t. o. m. är 1939 tjänstgjort överlärare Erik Ekdahl, som detta år efterträddes av
herr Ch. Arbin. Från och med år 1914 har namnet »folkbibliotek» använts i stället
för »församlingsbibliotek».
1918 blev ett märkesär i bibliotekets historia. Då förhyrdes en centralt belägen
lokal i municipalsamhället, och ett läsrum kunde inrättas. På frivillighetens väg
insamlades för detta ändamål ej mindre än 1,500 kr., vilken summa användes till
behövlig komplettering av bokbeståndet samt till mköp av inventarier. Frän detta
är kan biblioteket räkna sin förändring till ett efter förhållandena anpassat
folkbibliotek. Anslagen flöda nu rikligare, och utlåningen stiger. Kumla Fosterländska
förening överlämnades redan 1913 sitt bibliotek och i de förhyrda lokalerna kan även
några år placeras N. T. 0:s och I. O. G. T:s i samhället befintliga
studiecirkelbibliotek. En centralisation, som dock pä grund av bristande utrymme ej blev så
långvarig. Folkbiblioteket är nu emellertid statt i kraftig utveckling och de
förhyrda lokalerna bli snart för små. Nya förhyras i f. d. banklokaler, som även de
börja bli trånga. Sä börjar återigen tanken på centralisation av all
biblioteksverksamhet i samhället att alltmer föras fram. Ett A. B. F.-bibliotek av stor omfattning
har växt upp, och dess lokaler i Folkets hus börja bli för små. De övriga
föreningarnas biblioteksverksamhet blir av allt mindre omfattning, och goda bokbestånd
stå outnyttjade. Centralbibliotekarien i länet lägger ock sitt ord för centralisering.
Så avtalas år 1937 om inredande av lämpliga lokaler i ett planerat nytt hus med
centralt läge och den i okt. 1938 kan Kumla folkbibliotek inflytta i sina nuvarande
lokaler och taga emot de övriga bibliotekens böcker. Ett nytt skede börjar återigen
för verksamheten. De nya lokalerna kunna sägas fylla alla anspråk på goda
bibliotekslokaler för ett samhälle av Kumlas storleksordning. Läsrummet är ljust och
luftigt. De smala borden med stolar endast vid ena sidan ha visat sig
ändamålsenliga, liksom tidnings- och tidskriftshyllorna. Alla möblerna här samt i den
egentliga bibliotekslokalen med undantag av utlåningspulpeten äro tillverkade av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
