Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Hallström, Ester. Något om samarbetet mellan amerikanska skol- och barnbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMARBETET MELLAN AMERIKANSKA SKOL- OCH BARNBIBLIOTEK. I35
lär känna kortkatalog och referensböcker, dels underströko vikten av omsorgsfull
behandling av böckerna och dels väckte läslusten. När programmet blivit
slutgiltigt utformat, delgavs det åt alla i god tid, men ingen klass var tvungen att i
detalj följa det.
Av förslagen framgick, hur intresset låg till i de olika klasserna. Allt kunde
dramatiseras: hur en bok blir till, vad en bok kostar, vården av böcker; osökt satte
eleverna ofta ihop dessa små pjäser själva. Eller ville de i anslutning till någon
av dessa punkter anordna utställningar av anslag och bokmärken, som tävlingsvis
av dem själva förfärdigats. Tvä och tvä barn från de olika klasserna kunde
dramatisera innehållet i älsklingsböcker. På H. C. Andersens födelsedag hade vid en
sådan samling två av hans sagor dramatiserats. De äldre barnen övades att, ibland
med hjälp av balloptikon, i ett anförande 9m tre minuter återge det huvudsakliga
innehållet i en bok. Eller berätta, vad de sysslat med under bibliotekstimmarna:
om förloppet av en sagostund de själva anordnat, och särskilt hur det gått till att
leta efter lämpliga sagor och poem till denna stund. Eller om det arbete, de
nedlagt på att pä kort — som sedan förvarades i biblioteket — anteckna var de i
böcker funnit uppgifter t. ex. om indianer. I en klass hade man för nöjes skull
sökt efter poem. Då bibliotekarien märkte denna hastigt påkomna hobby, bad hon
barnen, att de skulle stoppa anteckningar om vad de funnit i en ask. På grundval
härav fick man ett utmärkt program till nästkommande samlingsstund. Man
kunde få visa fram egna bokillustrationer och samtidigt tala något om författare o. s. v.
En gäng berättade high school-eleverna för de yngre om sina hobbies, vad som hade
väckt deras håg för just detta intresse och vilka böcker i ämnet, som varit dem
till nytta.
I Montclair, New Jersey, med 40,000 invånare, voro ungdomsavdelningarnas
rum både i huvudbiblioteket och dess filial för små. De kunde inte på något vis
ta emot det stora antalet barn, som sökte sig dit. I åtta av stadens skolor hade
ett klassrum omändrats till bibliotek, och här bedrevs en livlig verksamhet av fyra
av stadsbibliotekets assistenter. Detta arbete stöddes finansiellt och övervakades
av skolstyrelsen. Assistenterna tjänstgjorde även vissa timmar i stadsbiblioteket.
Skolbiblioteken voro öppna femton till tjugo timmar i veckan, och barnen fingo
klassvis låna böcker vissa bestämda halvtimmar; i en av skolorna hade de tillfälle
att gä dit vilken ledig stund på dagen som helst.
I Washington hade man också ordnat ett framgångsrikt samarbete mellan
stadsbibliotek och skolor — vanligen existerade inga särskilda skolbibliotek, utan
klasslärarna erhöllo regelbundna sändningar från stadsbibliotekets huvudbibliotek, som hade
organiserat denna sida av sin verksamhet synnerligen praktiskt med kort för varje
lärare och klass. Oftast gjorde biblioteket urvalet av den nya sändningen böcker
— dels litteratur i samband med skolkurserna, dels nöjesläsning —, men
klasslärarna beställde speciellt önskade böcker. Lärarna liksom föräldrar och andra
intresserade hade i huvudbiblioteket tillgång till ett särskilt rum med ett exemplar av de
bästa barn- och ungdomsböckerna, en stor samling, men endast till läsning pä
stället.
Erfarenheterna från Amerika torde — som av det föregående framgår —
bestyrka den uppfattningen, att bägge formerna av bibliotek — skolbibliotek likaväl
som barnavdelningar av stadsbiblioteken — måste anses av vikt för ungdomarna
att ha tillgäng till, även om det är en dyr apparat, då boksamlingarna på bägge
hållen bestå av delvis samma böcker.
Ungdomsavdelningen vid ett stadsbibliotek smakar inte skola. Det är en social
institution vid sidan av andra. Den dag jag får mitt låntagarkort, är jag på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
