Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Från biblioteksfronten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 FRÄN BIBLIOTEKSFRONTEN.
>>Vilka är det som svarat? Representanter för alla samhällsklasser, i åldern
16—77 år, inte bara adel, präster, borgarte och bönder utan också husmodern och
hembiträdet (damerna utgör f. ö. 30 procent av de svarande), furiren och majoren,
verkstadsarbetaren och ingenjören, skomakaren och läroverksadjunkten, gymnasisten
och kandidaten. Som vid liknande undersökningar utomlands visar det sig, att
de flesta svaren just kommer från de studerande; de som främst behöver boken som
arbetsredskap men som också har all ungdomens mottaglighet för böckernas värld.
Den näst största gruppen representeras av kvinnorna ■—■ närmare bestämt av fruar
och fröknar utan angivet yrke — och som god trea återfinner vi arbetarna. En
stor grupp bildar tjänstemän av lägre grad och biträden av olika slag. Pä sjätte
plats kommer personer med högskolebildning och utövare av s. k. fria yrken,
vidare högre tjänstemän, lärare och lärarinnor o. s. v.
Lät oss sä övergå till frågorna, dem som kan tänkas ha ett allmännare
intresse! Biblioteket frågade alltså: Vad läser Ni helst? Att skönlitteraturen
kommer in som nr l med 90 procent av de avgivna rösterna är tämligen givet och
ingen har rätt att beklaga det resultatet. De vanliga reseskildringarna står ofta
skönlitteraturen nära och 46 procent säger sig gärna läsa dem. Glädjande och
typiskt för våra dagar är det alltmer vaknande intresset för historia — i varje fall
för de händelser som utspelats mellan de båda världskrigien och orsakerna till dem.
Biografierna har den talrikaste läsekretsen bland damerna. De sköna
konsterna intresserar 20 procent av de svarande liksom de naturvetenskapliga frågorna.
Teknologi och sociala frågor har ungefär lika många förespråkare; där är det
arbetarna som dominerar. 12 procent sysslar slutligen med religiösa spörsmål. Men
även mycket annat intresserar. En charkuterist skriver sålunda: ’Läser gärna
läroböcker i främmande språk och facklitteratur för mitt yrke.’ En gymnasist:
’Politik och litterär kritik.’ En gjuteriarbetare i 2S-år9åldern: ’Äventyrs- och
kriminallitteratur.’ En ung ingenjör intresserar sig för tre ting: ’Humanism — andlig
odling — konst.’
Dä en biblioteksbesökare frågar efter en bestämd bok eller söker efter den
på hyllan eller i katalogen, vad beror egentligen hans eller hennes önskan att få
tag i just den boken på? Svaren ger besked om att pressen — tidningar som
tidskrifter — alltjämt är en betydelsefull opinionsbildare vad litteraturen beträffar.
50 procent meddelar nämligen att tidnings- och tidskriftsanmälningar spelar den
största rollen vid bokvalet. Bland tidningarna är det stadens läge till trots
huvudstadspressen som dominerar. Men även det stora fiskelägets press studeras — främst
då Handelstidningen. Bland tidskrifterna märker man att Bonniers litterära
magasin, Folklig kultur, Hertha, Vi, Studiekamraten, Idun och en del rena facktidskrifter
påverkar valet. En låntagare förklarar bestämt att hans val beror på anmälningar
av kvartetten Böök, Selander, Eogelqvist och i vissa fall Harrie!
Rekommendationer av vänner och bekanta spelar den därnäst största rollen fast en dam
reserverar sig: ’Det beror allt på det!’ I tredje rummet kommer litteraturkrönikorna
i radio, även om någon haft djärvheten påstå, att de ofta är missvisande!
Bibliotekets tryckta boklistor kommer i fjärde rummet och i femte den lockande titeln.
Men även andra faktorer inverkar på biblioteksbesökarens val. Det kan vara
rekommendation av bibliotekspersonalen, litteraturanvisningar i andra böcker,
förlagens kataloger, skyltning i ett bokhandelsfönster eller ’stundom genom på någon
av stadens biografer given film med ämne från historien eller skönlitteraturen’.
Men en än större roll spelar författarnamnet. Vem är nu i onådens år 1940 den
författare, som i vår lilla stad gjort det största intrycket på biblioteksbesökarna:
Svar: Vilhelm Moberg. 13 procent av formulärbesvararna — folk ur alla klasser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
