Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteratur - D. Filosofi - E. Uppfostran och undervisning - G. Litteraturvetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 E. UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING. G. LITTERATURVETENSKAP.
Roback, A[brahain] A[aron]. Varför hämmar jag själv? Hur
blygheten övervinnes. Övers, [från engelskan] av Åke Malmström. N. o. k. 1939.
159 s. Personreg. De. (39138) 3: 75, inb 5: 50.
Orig:s titel: Self-consciousness self-treated.
En bok om de för många hämmande faktorer, som kallas blyghet och brist på självförtroende,
om deras orsaker och botemedel. Författaren är en klok och erfaren människokännare, som ger goda
råd på ett naturligt och mänskligt sätt. Hans bok utmärker sig för en sund och tilltalande
optimism och är lyckligt fri från pretentiös katedervisdom. G. A.
Taylor, A [Ifred] E[dward]. Sokrates. Människan och filosofen. Till
svenska [från engelskan] av G. Oxenstierna. N. o. k. 1939. 154 s. Litt. Dbe.
(39043) 5:—, inb. 6:50.
Orig:s titel: Sokrates.
Edinburghprofessorn A. E. Taylor tillhör de främsta forskarna inom den grekiska filosofiens
historia. I föreliggande arbete framlägger han en tolkning av Sokrates, som på väsentliga punkter
skiljer sig från den hävdvunna bilden av Platons läromästare. Hans uppfattning har framkallat
livlig diskussion och är fortfarande omstridd, men hans bevisföring utmärker sig för stort
skarpsinne och vittnar om djup inlevelse i antikens tankevärld. Framställningen är klar och konkret i
överensstämmelse med den anglosaxiska traditionen. G. A.
E. Uppfostran och undervisning.
Hanselmann, Heinrich. Läkepedagogik, övers, [från tyskan] av Solveig
Landquist. Gle. 1939. 326 s. Litt. Ea. (40006) 6: 75, inb. 9: 25.
Orig:s titel: Einfiihrung in die Heilpädagogik.
I detta den schweiziske pedagogens huvudarbete behandlar han spörsmålet om
svåruppfost-rade barn med kärlekens vishet och optimism. I sin psykologiska åskådning står Hanselmann
närmast Adler. Hans resonemang bli ständigt konkreta genom de talrika skildringar av barn av
ifrågavarande typ och av olämpliga uppfostrare, som belysa framställningen. Srn.
Hänninger, Nils. Ny skola — och gammal. A. B. 1939. 211 s. 111. portr.
litt. (Orientering i aktuella ämnen.) Ea. (39462) 4: 50, inb. 6: —.
En utmärkt orientering i de sista årtiondenas pedagogiska utveckling, som sättes icke i
motsats mot utan i samband med den tidigare pedagogiken. Framställningen riktar sig till den stora
allmänheten, men förtjänar väl att studeras även av fackpedagoger, gjord som den är av en
person med sällsynt överblick och mångfaldig erfarenhet av svenskt skolväsen. Srn.
Nihién, John, [utg.]. Hembygdskunskap. H. G. 1939. 208 s. 111. kart.
litt. (Samfundet för hembygdsvård. Handbok, i.) Eaanc. (39045) 3: —.
Efter en värdefull inledning rörande folkbildningens förhållande till hembygdsforskningen
av rektor Karl Hedlund giver dr John Nihién en framställning rörande den materiella kulturen
och amanuens C. H. Tillhagen rörande den andliga. Nihién sammanför inom begreppet materiell
kultur geologi, botanik, zoologi, geografi, fornkunskap, medeltida kyrkobyggnadsforskning,
folklivsforskning, bygdehistoria, topografi, kyrkohistoria, landskapsvård, kulturminnesvård, modern
hemkultur, nutidshistoria o. s. v. Avdelningen andlig odling rör sig inom klarare avgränsning
med de sociologiska, folkloristiska och språkliga sidorna av folklivet. Litteraturhänvisningar och
praktiska anvisningar intaga ett stort rum. Boken avser att vara en populär hjälpreda för
hembygdsforskningens alla grenar, vilket möjliggjorts genom hänvisningar till de många hjälpredor
för varje särskilt fack, som existera. Ä". Exn.
G. Litteraturvetenskap.
Harrie, Ivar. Sju grekiska sagor. Essayer. H. G. 1939. 210 s. 111. Gba.
(39485) 7: 50, inb. 10: 50.
De grekiska myterna ha givit stoff ät litteratur och konst i över två årtusenden. Ur dem ha
de stora grekiska tragediförfattarna hämtat sina patetiska gestalter, som äro så djupt mänskliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
